– Vi kartlägger inte våra medlemmars sexualitet. Som utredare kan jag tycka att det vore bra att göra det.
Det säger Shadé Jalali, likabehandlingsexpert Unionen.
Män och kvinnor kartläggs ju var för sig, för att diskriminering och liknande ska kunna upptäckas och motverkas.
Det finns en enkät där Unionen fått en bild av diskriminering på arbetsmarknaden. Den gjordes via QX:s hemsida.
På frågan ”Känner du dig diskriminerad på grund av sexuell läggning på din nuvarande arbetsplats?” svarade 5,6 procent ”Ja”.
Men ett mer intressant svar, menar Shadé Jalali, är alla de 11,2 procent som svarade ”Vet inte”. Det kan ju vara väldigt svårt att veta om det är på grund av sexuell läggning som man inte får den där befordran, eller den där löneförhöjningen. Ännu svårare är att kunna bevisa diskriminering. För den som gör en anmälan. Men samtliga i panelen på Prideseminariet – förutom Shadé Jalali även George Svéd vid Diskrimineringsombudsmannen och Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL, är överens om att anmälningarna troligen är för få och mörkertalet stort.
Det var Vänsterpartiet som anordnade seminariet under rubriken ”Myten om de rosa pengarna”, där två olika undersökningar redovisades som pekar på att HBTQ-personer faktiskt tjänar mindre, och att diskrimineringen inte bara kan handla om kommentarer vid fikabordet, utan även om till exempel tjänstetillsättningar.
Ulrika Westerlund tar upp reklamkampanjer för HBTQ-konsumenter, riktade till barnlösa par som gillar kläder och inredning.
– Men det är ju de köpstarka grupperna man vill nå i marknadsföring. Det görs inte många kampanjer för tågluffare som sover på varandras soffor.