Miljöpartiets uppgörelse med regeringen i flykting- och asylpolitiken har debatterats de senaste veckorna. Allt i uppgörelsen är inte dåligt. Att somaliska familjer får lättare att återförenas har till exempel välkomnats av Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd, FARR. Samtidigt kritiserar de att det tar alldeles för lång tid innan regeländringarna träder i kraft. Få skulle tycka det var rimligt att ett svenskt barn hölls isär från sina föräldrar i ett år på grund av en tröghet i att ändra på reglerna. Dessutom är det oklart om uppgörelsen inkluderar adoptivbarn, vilket är mycket vanligt i Somalia där många barn har förlorat en eller båda föräldrarna.
Att papperslösa barn får rätt till skolgång är en annan god nyhet. Men jämför man med Miljöpartiets hållning innan valet är det en katastrof.

För att ta ett dagsaktuellt exempel är det oklart om 91-åriga dementa och synskadade Ganna Chyzhevska som hotas av utvisning till Ukraina, ett land där hon inte har några anhöriga kvar, även fortsättningsvis kommer att sakna tillräckliga skäl för att få stanna i Sverige. Enligt Gannas dotter är hon större delen av tiden ovetande om att hon ska utvisas. Men hennes fall anses inte falla under ramen för ”synnerligen ömmande omständigheter”. I de rödgröna partiernas överenskommelse innan valet ville man vidga begreppet och ändra det till ”särskilt ömmande omständigheter”. Utvisningarna till Irak är ett annat exempel där Miljöpartiet har fått ge vika.
Ett av de mer märkliga påståendena är att Miljöpartiet genom sin överenskommelse lyckades stänga ute Sverigedemokraterna från inflytande över flyktingpolitiken. Att regeringen skulle träffa en uppgörelse med SD om inte Miljöpartiet uppoffrat sig känns faktiskt inte särskilt troligt. Både Centerpartiet och Kristdemokraterna står för en mjukare asyl- och flyktingpolitik än Moderaterna. Även om Kristdemokraterna har svajat de senaste åren är det bara några år sedan som KD, liksom alla andra dåvarande riksdagspartier förutom Socialdemokraterna och Moderaterna undertecknade påskuppropet. Ett upprop från Sveriges kristna råd för en mer generös asylpolitik och krav på amnesti för gömda flyktingar.

Senast i somras gjorde Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Fredrick Federley ett utspel där han välkomnade avvisade från Sverigedemokraternas föregångsland Danmark till Sverige istället. Om inte annat hade det blivit för pinsamt att göra upp med SD i just flyktingfrågor. Det kunde till och med ha bli dödsstöten för något av partierna, där de sista socialliberalerna i panik flyr till Miljöpartiet, eller någon annanstans.
Mer tragiskt med ”hålla SD utanför”- kortet är att det snarare spelar SD i händerna. Både för att partiet indirekt får inflytande över flyktingpolitiken, men också för att den typen av uppgörelser stärker Sverigedemokraternas position som offer för etablissemanget. På nätforum och bloggar var rasisterna inte sena med att haka på den vinkeln.

Miljöpartiets väljare röstade på en generös flykting- och asylpolitik. Det var mycket tydligt i de rödgrönas plattform för flykting- och asylpolitik innan valet. Uppgörelser med Moderaterna i de frågorna fanns nog inte med i de flestas föreställningsvärld.