Det dröjde mindre än en månad efter 11 september 2001 innan USA invaderade Afghanistan den 7 oktober. Det skäl som först angavs var avsikten att ta fast Osama bin Laden. Det lyckades inte. Efter det har skälen till att fortsätta ockupationen som lyfts fram i propagandan varit att skapa demokrati och skydda kvinnors rättigheter. På ingetdera området har man varit särskilt framgångsrik.
Ann-Carin Landström från Vänsterns internationella forum besökte landet i juli och fann ett en mycket bristfällig demokrati och ett folk som alltmer tröttnat på ockupationen.
Hon träffade Afghanistan Solidarity Party som är det enda parti som öppet motsätter sig ockupationen. Med sina 30 000 medlemmar har man mycket svårt att arbeta, valen är riggade så det är ingen idé att ställa upp där. Partiledningen måste ständigt byta bostad för att undkomma mordförsök. De vågar inte heller sova ensamma, flera sover alltid tillsammans för att undgå att bli dödade. Senast i mars fängslades flera av medlemmarna.
– Men när de samlar till manifestationer kommer det alltid mycket folk, berättar Ann-Carin Landström.
De flesta afghaner är mycket trötta på ockupationen. I början fanns det förhoppningar att något skulle förbättras, men nu menar de flesta att den bör ta slut så fort som möjligt.
”USA styr allt”
USA är med och styr i allt som händer. En affärsman från Dubai byggde ett stort komplex nära den amerikanska ambassaden. När den nådde sju våningar kom amerikanerna på att man kunde se ner på ambassaden från byggnaden som stoppades och stod kvar som ett tomt skelett.
– Ironiskt nog var det just den tomma byggnaden som sedan användes för angreppet på ambassaden i september.
Det syns ingen ände på våldet, en FN rapport har nyligen redovisat att antalet våldsincidenter ökat med 39 procent det senaste året.
– Man läser i tidningarna om alla aktioner mot talibaner, berättar Ann-Carin Landström. En lärare som arbetade med ett projekt för svenska Afghanistankommittén och var hemma i sin hemby angreps. De påstods att de angripit ett talibanfäste, skjutit talibaner och lagt beslag på hemliga handlingar. De som sköts var hans fredliga släktingar, handlingarna var en rapport som skulle lämnas till Karlstads Universitet om utbildning av flyktingar.
Tidigare i år sköts sju barn ihjäl från en Nato-helikopter. när de var ute och samlade ved Feministen Malalai Joya som förut satt i parlamentet har berättat att byborna såg att helikoptern flög så lågt att det var omöjligt att inte se att det var barn.
”Regeringen kriminell”
– Malalai Joya säger att alla som sitter i regeringen är kriminella, liksom hela parlamentet med några få undantag. De är krigsherrar som har massor med liv på sina samveten när de styrt med järnhand i sina områden, berättar Ann-Carin Landström.
Malaia Joya sitter inte längre kvar i parlamentet. Det är omöjligt eftersom hon lever under ständigt dödshot Hon kan inte bo på samma ställe mer än en dag, hon flyttar hela tiden.
– Hon är mordhotad de kommer att skjuta henne så fort de ser henne. Det ropade de till och med till henne i parlamentet.
Ståle Eske-land är professor i straffrätt vid Universitetet i Oslo på besök i Stockholm inför Afghanistanveckan. Han har just gett ut en bok Den mest alvorlige forbrytelse, som tar upp krigen i Kosovo, Afghanistan och Irak från en rättslig aspekt. Kriget i Afghanistan är ett krig som inte kan vinnas. Tror att man kan bomba sig till demokrati är en illusion, det leder bara till hat och våld. Afghanistan är nu ett av världens mest korrupta länder. Han går ännu längre i sin kritik.
– Det är ett brottsligt krig, det är ingen tvekan om det. Det strider mot folkrätten. Enligt den finns det bara två legala skäl att starta ett angrepp på ett annat land. Det ena är om det godkänns i FN:s säkerhetsråd. Det andra är om det kan ses som ett krig i självförsvar. Inget av detta var fallet.
Han menar att det finns en tydlig tendens sedan kriget i Kosovo och citerar bekymrat Bruno Simma, domare på den internationella domstolen i Haag.
– Det finns en tydlig utveckling mot ett gränslöst användande av våld från de starka makterna i världen, som började med Kosovo.
Folkrättsbrott
Folkrättsligt kallas dessa fall aggressionsbrott. Det var 1945 efter andra världskriget som man märkligt snabbt lyckades få med i FN-fördraget att stater skulle förpliktiga sig att lösa konflikter med förhandlingar. Det var ett stort framsteg, det har visserligen skett ett antal avsteg från detta när USA har ingripit på flera håll i världen, men krigen i Kosovo, Afghanistan och Irak skiljer sig genom att de var i så stor skala.
– Både krigen i Irak och Afghanistan är krig som vi inte ser något slut på, de vållar oerhört mycket skadegörelse och lidande.
Inledningen av kriget i Libyen föll inom folkrättens ram eftersom det godkändes av FN:s säkerhetsråd, med mandat att skydda civila och stoppa Gadaffis flygvapen.
– Efter kort tid uppträdde de dock som hjälptrupper i konflikten på ena sidan, utan stöd i resolutionen.
Avslutningsvis påpekar Ståle Eskeland att världens militära utgifter ökat med 50 procent från 2000 till 2009. Det rör sig om ofattbara summor som skulle kunna användas mycket mer effektivt på annat sätt.
