En journalist på den privata tv-kanalen ATV gjorde ett uttalande med innebörden: ”Först kastar de sten på våra poliser och dödar våra soldater. Sedan vill de ha hjälp av polisen och militären” som väckte mycket starka reaktioner. Den tid som det tog för hjälp att komma fram verkar ytterligare har försämrat tilltron till den turkiska staten. Lokalbefolkningen som i första hand bara vill ha tält och filtar för att stå emot kylan känner sig övergivna. I början stoppade också den turkiska regeringen hjälpen från alla länder.
Jordbävningen skedde bara några dagar efter att striderna mellan gerillan och armén flammat upp igen och resulterat i dödsoffer på bägge sidor, minst hundratalet människor har dödats. Striderna trappades upp genom att den turkiska armén angrep gerillabaser på den irakiska sidan av gränsen.

Fängslade parlamentariker

Vad är det som ligger bakom denna upptrappning? Amineh Kakabaveh som representerar Vänsterpartiet i Riksdagen och själv är kurd ser två orsaker.
– Turkiets premiärminister Recep Erdoğan skapar sig alltmer en arena som en demokrat, en brygga mellan öst och väst. Det blir provokativt för det kurdiska folket som dagligen förtrycks och inte minst för gerillan, han visar mer muskler. Men han spelar ett fult spel och gör inte så mycket för demokratin på hemmaplan. Samtidigt blir han skrämd när det kurdiska partiet BDP har många framgångar i valen.
Ett stort antal parlamentariker från det partiet har också fängslats efter valet anklagade för kontakter med KCK som är en organisation närstående den av EU terroriststämplade organisationen PKK. Sex valda parlamentariker som valdes 2011 sitter fortfarande fängslade liksom 15 borgmästare och hundratals lokalpolitiker, enligt Amineh.
– Det är inte som för 19 år sedan då man inte kunde säga att man var kurd. Han försöker visa upp en bild av modernitet, men förtrycket finns kvar.
Kurd.se är en svensk nättidning som av många anses stå PKK nära. Koordinatören för tidningen vill inte framträda med namn, hon framhåller också att det är framgångarna för BDP i valen som är orsaken till att konflikten blossat upp.
– Behandlar man parlamentarikerna så, hur behandlar man då folket? Det verkar som om AKP-regeringen inte vill lösa konflikten med fredliga medel utan vill tvinga folket att ta till vapen. Det finns ingen politisk arena.  
Amineh Kakabaveh menar att regimens repression mot befolkningen är oproportionerlig men att med terror och bomber når man inte demokrati.
– Jag tycker inte att man skall hämnas på soldater och vanliga människor. Civila hamnar i kläm och dödas. PKK vill komma bort från terroristlistan, då använder de dåliga metoder, av desperation för att omvärlden ska vakna mot det förtryck som kurderna utsätts för.

Inte bara kurder

Hon berättar också om borgmästaren i Sur, Abdullah Demirbas, en av dem som gripits och suttit i fängelse. Han berättade för henne att han har en son med i gerillan och en som är soldat. Han var kritisk, bröder ska inte döda bröder.
Amineh Kakabaveh vill också påpeka att det inte bara är kurderna som förtrycks i Turkiet. Hon var själv nere i Istanbul i augusti vid rättegångarna mot personer som deltagit i demonstrationer eller varit medlemmar av olika socialistiska partier, bland dem forskare och doktorer. Det var 20 personer som dömdes till mellan nio månader och tolv år. Hon vill också framhäva människorättsadvokaten Muharrem Erbey som sitter i fängelse, bland annat för att han framträtt i den svenska riksdagen och berättat om missförhållandena i Turkiet.
Inte heller koordinatören för kurd.se ser våld som en lösning på konflikten. Hon menar att kurderna nu inte längre talar om en egen stat. Istället talar man om ett demokratiskt oberoende.
– Kurder kan fortsätta leva inom Turkiets gränser. Det är inte gränserna som är problemet. Just nu ser man nationalstaten som en orsak till konflikten och inte som en lösning av den. Demokratiskt oberoende innebär att kommuner styr över sig själva. Det finns andra kulturer och folkgrupper som assyrier som armenier som också behöver styra över sig själva.
Amineh Kakabaveh är kritisk mot en alltför ohöljd kurdisk nationalism. Som socialist vill hon också ha med klassperspektivet och könsperspektivet.
– Räcker det bara med att ha det där landet, bergen och vattnet?
Hon vill ändå framhålla att BDP lyckats nå hela 40 procent kvinnor som sina representanter i de parlamentariska församlingarna. I Turkiet behövs ett parti som BDP som utmanar den konservativa kraften som hindrar jämställdheten mellan män och kvinnor.

”Förtjänar bättre”

I norra Irak har kurderna nu kunnat genomföra ett självstyre en längre tid, kanske det som många kurder i Turkiet nu talar för. Men Amineh är kritisk till resultatet.
– Fortfarande lever de i en halvfeodal halvdemokratisk medeltid. Det är två klaner som styr. Varje dag griper de motståndare, skribenter som är kritiska till klanledarna. Varför skulle kurderna i Turkiet efter alla år av förtryck i sitt land inte förtjäna något bättre?