Bok
Karin Boye och hennes man
Kaj Björk.
Hjalmarsson & Högberg, 2011.
Karin Boye kan inte räknas till de bortglömda författarna. Hennes prosa är det väl i och för sig rätt få som läser i dag, men lyriken står sig.
Den politiska sidan hos Karin Boye är väl däremot inte den som så många av hennes nutida beundrare tänker på, men just i år har det kommit ut två böcker som påminner om den.
Den ena är Johan Svedjedals, med rätta Augusnominerade om Spektrumgruppen – där Karin Boye i början spelade en mycket framskjuten roll – och den andra Kaj Björks tillbakablickar på hennes socialistiska engagemang inom Clarté några år tidigare.
Kaj Björk, före detta tidningsman, diplomat och socialdemokratisk riksdagsman, har ett alldeles speciellt utgångsläge eftersom hans äldre bror Leif var gift med Karin Boye några år innan hon mer definitivt kom att bejaka sin lesbiska läggning.
Ytligt sett var de omaka redan från början. Hon sju år äldre, den ena estet och känslostyrd, den andre samhällsvetare med ekonomisk inriktning. Det som förde paret samman tycks främst ha varit deras gemensamma intresse för psykoanalys och arbetet inom
Clartérörelsen.
1920-talets Clarté ska inte förväxlas med 1970-talets. Grundat för att vinna konstnärer och radikala akademiker för socialismen och arbetarrörelsen kom Clarté under sin storhetstid också att i någon mån infria dessa förhoppningar genom att härbärgera inte bara en lång rad kända författare utan även åtskilliga blivande politiker och samhällsadministratörer – till de mest kända hör Tage Erlander och C.H. Hermansson.
Den nu drygt 90-årige Kaj Björks politiska memoarer i två volymer, liksom den bok han skrev om sin far, Livet är kort, intar sen länge en hederplats i mina bokhyllor. Den här boken når väl inte riktigt lika högt och väntar man sig ett porträtt av ett äktenskap blir man besviken. I stället har den sitt värde främst genom att placera in Karin Boye i ett politiskt sammanhang, liksom i de inblickar man får i 1920-talets radikala stämningar och Clartérörelsens första trosvissa år.
Att han har en del gäss oplockade med Boyes första levnadstecknerska Margit Abenius blir också ställt utom tvivel, fast då handlar det främst om bilden av Clarté och felaktigheter om familjen Björk.