Redan förra året beslöt riksdagen att stärka kontaktförbudet. Det som tidigare hette besöksförbud, skulle inskärpas och bli till kontaktförbud i gemensam bostad.
– Det är inte den som utsätts för till exempel hot eller andra brott som ska behöva flytta, utan i stället den som utsätter någon för detta. Det är en viktig principfråga. Om det finns barn i relationen tvingas ofta även de lämna hemmet tillsammans med sin mamma, inte sällan för att ta skydd på en kvinnojour, säger Anna Wallén (S).
I framtiden ska det inte behöva vara ”påtaglig risk” för brott, tyckte riksdagen, och gav regeringen i uppdrag att återkomma med lagförslag.
Frågan debatterades åter i riksdagen i förra veckan. Pia Hallström, moderat suppleant i justitieutskottet, beskrev flera åtgärder för våldsutsatta kvinnor.
– Vi har tillsatt en utredare som utreder det här och ska komma tillbaka med ett svar i augusti i år. Jag undrar hur ni tänker när ni vill att vi ska påskynda den process som redan är igångsatt, sa Hallström också.
Johan Pehrson (FP) hänvisade i riksdagsdebatten till rättssäkerheten.
– I ambitionen att förhindra att människor utsätts för några som helst brott ska man alltså gripa in väldigt tidigt. Jag har stor respekt för det. Men samtidigt måste vi vara noga med att i andra vågskålen ha rättssäkerhetsaspekter och integritetsaspekter.
I förra veckan dödades en kvinna i Malmö av sin före detta sambo, en 45-årig man, som stod åtalad för en tidigare misshandel av kvinnan. Han hade försatts på fri fot i väntan på rättegång av tingsrätten som bedömde att risken får nya brott var liten.