Ingenstans är det allt tydligare klassamhällets konsekvenser mer förödande än i skolan. När alla andra klyftor i samhället ökar är det viktigt att samhället fortsätter att åtmnstone ge alla barn samma möjligheter till utbildning, innan de kastas ut i den vargavinter som den nya svenska arbetsmarknaden är.
Man brukar säga att skolan inte kan avskaffa klassamhället och det är sant. Men den kan göra klassresor möjliga och garantera en lägsta nivå för alla elever vad gäller läsning, matematik och nödvändiga kunskaper i samhällskunskap och historia. Utan detta blir det inte bara svårt att få ett arbete, det blir också svårt att fullt ut delta i landets styre som medborgare. En god skola med starka resurser betyder enormt mycket, inte minst i socialt utsatta områden. Bra skolor med resurser kan kompensera mycket för bristande studievana hemifrån.
För vänstern passar frågan därför utmärkt. Den går att förändra utan att ändra samhället i grunden, något som inte lär ske nästa mandatperiod. Den är mycket populär, nästan alla medborgare berörs av den på något sätt. I undersökningar om vilka frågor väljare bryr sig om ligger den alltid högt.

Vänsterpartiet skulle tjäna mycket på att göra skolan till en av sina huvudfrågor inför valet 2014. Kongressen 2012 gjorde nödvändiga korrigeringar i skolpolitiken från ett ofta ensidigt fokus på kritik av betyg och läxor (ett arv från ungdomsförbundet och Elevorganisationen) till fokus på rätt till likvärdig utbildning för alla, krav på en återgång till statlig skola och krav på ekonomiska resurser till skola och utbildning.
Nu finns chansen att kritisera regeringen för de sjunkande resultaten i skolan. Det är  en svag punkt för alliansen, för trots stora ord från utbildningsminister Jan Björklund fortsätter resultaten i den svenska skolan att försämras. Här kan vänstern tydligt ta avstånd från de absurditeter som kommit från regeringen i frågan, det vill säga att den svenska skolans sjunkande resultat skulle vara ensamkommande flyktingbarns fel.
Istället kan vänstern fokusera på det fria skolvalets förödande effekter. Till och med Moderaterna erkänner i dag att ”rösta med fötterna”-strategin har varit misslyckad och kastat många kommunala, ”sämre”, skolor ned i avgrunden genom att dra undan deras elevunderlag. De flesta bedömare anser att den svenska skolan blev allvarligt försvagad av kommunaliseringen och i kombination med skolpengen har en skolmarknad, med helt olika förutsättningar för eleverna beroende på var i Sverige de bor, skapats.

Vänstern har med sitt grundmurade motstånd mot vinster i välfärd hög trovärdighet när nya skandaler kommer nästan varje vecka. När ägare till skolor nu delar upp dem och låter dem gå i konkurs för att kunna plocka ut så mycket vinster som möjligt är det en direkt konsekvens av vad vänstern hela tiden har förutspått. Detta kaos är skapat av våra politiker och hade kunnat undvikas.
Vänsterpartiet har också ett annat trumfkort som måste spelas ut tydligare: motståndet mot alla typer av religiösa friskolor. Att elever från alla typer av samhällsklasser och religioner möts i grundskolan ska vara en självklarhet i ett sekulärt land som Sverige. Det är också ett populärt krav. Jan Guillou sammanfattade det väl i en krönika i Aftonbladet den 10 mars.
”Absolut förbud mot alla religiöst grundade privatskolor borde vara en självklarhet. Det är skandal att islamistisk fundamentalism, kristen idiotsekterism och till och med mumbo jumbo som scientologikyrkan får ligga till grund för undervisningen i ett land som för länge sen skiljt kyrkan från staten. Frivillig söndagsskola för dem som har särskilt pockande behov, dock ideellt finansierad, är en annan sak. Det faller under religionsfriheten. För egna pengar och på fritiden får man be till vem man vill.”

Alltså en tydlig skolpolitik från vänster skulle kunna innehålla: mer resurser till skolan, vänd den nedåtågende kunskapstrenden, staten som huvudman, stoppa de privata vinsttutagen och inte en skattekrona till relgiösa friskolor. En skola för alla helt enkelt. Politiken finns redan där, men det gäller att föra ut den ordentligt.