Det som sker i förorterna just nu framställs som något nytt och unikt, men ungdomskravaller har förekommit i flera omgångar tidigare. Kjell Östberg, professor i historia på Södertörns Högskola säger till Flamman att det närmast kan ses som en tradition bland grupper som anser att de inte blir lyssnade på.
– Den här typen av spontana rörelser i grupp är ganska oregelbundna och svåra att förutse, man blir lika förvånad varje gång, säger han.
Social oro och avsaknad av självklara rörelser som artikulerar missnöjet hos människor är ofta bidragande faktorer. Kjell Östberg har själv skrivit om de så kallade modsupploppen på Hötorget i Stockholm 1965.
– Ofta har man senare sammanblandat Hötorgskravallerna med Vietnamdemonstrationerna, men det var inte samma sak. Det här var sysslolösa förortsungdomar som åkte in till stan och satte igång kravaller på sommaren.
Det förekom både stenkastning mot polis, sönderslagna bilar, förstörda kiosker och anlagda bränder. Media beskrev Hötorget som ”ett slagfält”. 622 ungdomar greps i samband med modskravallerna. De uppgifter som finns om de som deltog i oroligheterna på Hötorget tyder på att de flesta varken var tungt kriminellt belastade eller uttalat politiskt motiverade demonstranter, utan ganska vanliga ungdomar med arbetarklassbakgrund.
Men inte heller då var det första gången som ungdomar och polis drabbade samman. Under 1800-talet och början av 1900-talet förekom upplopp i Sverige. I modernare tid förekom ungdomskravaller både påsken 1948 och vid nyår, framför allt 1957.
Oroligheterna på 1950-talet ledde till en kraftig utbyggnad av fritidsgårdar och annan verksamhet för ungdomar. Idealet vid den här tiden var att vara organiserad i föreningsverksamhet.
– Det fanns en oro för vad den föreningslösa ungdomen, som de kallades, kunde ta sig till, säger Kjell Östberg.
Det tillsattes statliga utredningar som drog slutsatsen att kommunala insatser och fritidsverksamhet fungerade lugnande. Om man ska dra någon lärdom av tidigare ungdomskravaller tror Kjell Östberg att de statliga utredarna hade en poäng.
– Många har pekat på att det som sker nu, sker efter stora neddragningar på fritidsgårdar och verksamhet för ungdomar.
