– Vi har aldrig haft en likvärdig skola. Men sedan 1990-talet då valfrihet och marknadsstyre infördes, går skolpolitiken ut på att öka och inte minska skillnaderna.
Det säger Sten Svensson, skoldebattör och en av medförfattarna till rapporten ”Slaget om den likvärdiga skolan”, som ges ut av tankesmedjan Katalys. Fram till början av 1990-talet var den svenska skolan en av de mer likvärdiga i hela världen. I dag växer i stället skillnaderna. Föräldrarnas utbildning har enskilt störst betydelse för hur barnen klarar sig. Barn till högskoleutbildade föräldrar går i dag ut nian med ett betygsgenomsnitt på 232 poäng. Barn till föräldrar med grundskoleutbildning eller lägre har i snitt 158 poäng. För godkänt i alla ämnen krävs 160 poäng.

Se över det fria skolvalet

Sten Svensson pekar ut skolvalet och marknadsstyret i skolan som de enskilt största bovarna i sammanhanget.
– Det här är en utveckling som pågått i 20 år. Det är en mycket stor uppgift att stoppa den. Avveckla aktiebolagsskolorna är en viktig sak. Då skulle för övrigt 80 procent av friskolorna försvinna. Sedan måste man se över det fria skolvalet, det bidrar till segregation.
Hur kunde det då gå så snett?
– När man införde det här systemet i början av 90-talet gick det mycket snabbt och utan någon utredning. Regeringen, då ledd av Bildt, lade fram ett förslag och hade egen majoritet. Folk var helt oförberedda och ingen kunde förutse konsekvenserna. Det har dröjt ett antal år innan man kunnat se effekterna.

Tragedi för de drabbade

Nu ökar den grupp som inte klarar grundskolan kraftigt. Sten Svensson varnar för att det får konsekvenser för hela samhället.
– I dag är det så att har du inte en genomgången gymnasieutbildning så är du i princip utestängd från arbetslivet. Du hänvisas till svarta jobb och ett marginaliserat liv. Främst är det en tragedi för dem som drabbas, men om den här gruppen fortsätter växa kommer det bli ett jätteproblem. På tio år rör det sig om 100 000 ungdomar om slås ut.
Sten Svensson är ute och håller föredrag för lärare. Han säger att han i princip bara möter medhåll. Många lärare vittnar om att kunskapsglappet växer, både mellan eleverna och olika skolor. Deras jobb har också blivit tyngre i och med det fria skolvalet.
– De lärare som jobbar på skolor som tappar de elever som har stöd från hemmet och klarar sig bra får det svårare. De får slita hårdare.
I spåren av JB-gymnasiets konkurs har Skolinspektionens generaldirektör, Ann-Marie Begler rått föräldrar till elever som står i begrepp att välja skola att begära ut bokslut och granska skolornas ekonomi.
– Ett bokslut är till exempel något man kan titta på. För många föräldrar är det här förstås komplicerade frågor att sätta sig in i, medan det är enklare för andra, sade hon i ett uppmärksammat inslag i SVT.
Sten Svensson menar att det är omöjligt för en förälder att överblicka och bedöma en skolas ekonomi. Särskilt när det gäller stora skolkoncerner. Men han är inte särskilt förvånad över rådet.
– När man läser regelverket som det ser ut i dag är det så det måste fungera. Det visar bara hur fullkomligt befängt det blivit.