Palestina. Jag tänkte på dig när jag hörde om Nelson Mandelas bortgång. Han som ledde de svartas kamp mot apartheid. För detta sattes han i bojor, och med honom fängslades ett helt folk. När han befriades var det också folkets befrielse. När såren började läka kunde svarta ta vita i hand utan att frukta döden. Radion berättade om allt det här och jag kom att tänka på vad Mandela en gång sade: Sydafrika blir inte befriat förrän Palestina blir det.

Jag tänker på när jag besökte dig, Palestina. När jag kom hem föll mina tårar på de fotografier jag burit med mig hem. Bilden på israeliska bosättarbarn i Hebron som slängde ägg på palestinska barn som gick hem från skolan. Bilden på bonden i Tulkarem som satt på en trädgren och plockade oliver. Han gick kilometerlånga omvägar till sin olivodling varje dag för att Israel rest en mur mellan hans hem och arbete. Bilden på vägspärren vid gränsen till Betlehem som jag tog i smyg. Palestinierna som stod och väntade utanför, timme efter timme, dag efter dag, år efter år. Och bilden på min blodiga vän som fick en glasflaska i huvudet av en israelisk bosättaraktivist.

Jag tänker på dig Palestina, när jag läser de här meningarna som Mandela skrivit, min översättning: ”Jag har kämpat mot vitt herravälde och jag har kämpat mot svart herravälde. Jag har omhuldat idealet av ett demokratiskt och fritt samhälle där alla människor lever tillsammans i harmoni med lika möjligheter. Det är ett ideal jag hoppas att leva för och uppnå. Men om det behövs, är det ett ideal för vilket jag är beredd att dö”. Jag antar att du är smärtsamt medveten om vad han menade med det, Palestina? Ingen vill lyfta vapen, men en del känner sig tvungna att göra det.

Mandela är värd världens hyllningar. Men han skulle inte vara mycket utan alla de som kämpade tillsammans med honom. Alla hjältar bärs upp av sitt folk. När Martin Luther King uttalade orden I have a dream var det framför ett folkhav på hundratusentals människor. Utan dem hade hans ord inte lyft särskilt långt. Det är i rörelsen makten till förändring ligger. Det var sydafrikanernas gemensamma kamp som fällde apartheidregimen.

Att världen slöt upp i solidaritet genom en ekonomisk bojkott spelade givetvis också roll. Även Sverige deltog. För på den tiden vågade lilla Sverige fortfarande sticka ut hakan i stora världen. Så är det inte längre. Lilla Sverige har blivit ännu mindre. Och det blir inte direkt bättre med en borgerlig regering. Att Sverige gett sitt godkännande till EU:s frihandelsavtal med Israel är bara ett av många exempel.
Jag önskar att även du Palestina får kliva ur dina bojor en dag. För det är tungt, det du bär. Du kommer att fortsätta kämpa, jag vet det. Och världen kommer en dag att solidarisera sig med dig, jag vet det. Och den dagen du blir fri Palestina, kommer även Sydafrika att bli det.