Den 10 januari kom en dom från Lunds tingsrätt. En 27-årig man friades från misstankarna om våldtäkt, trots att han hade erkänt att kvinnan protesterade. Sa nej flera gånger. Och att han hade hållit för hennes näsa och mun.
Tingsrätten slog fast att det objektivt sett var bevisat att mannen med våld tvingat kvinnan till samlag, men det kunde inte slås fast att han hade haft uppsåt till våldtäkt. Mannens förklaring, att han hade tolkat motståndet som en del av ett sexuellt spel, godtogs av tingsrätten.
Detta var droppen som fick bägaren att rinna över för Kvinnors nätverk, kampanjen Fatta.nu, Föreningen storasyster och en rad andra aktörer. En manifestation mot sexuellt våld och för en samtyckeslagstiftning arrangerades i lördags på Medborgarplatsen i Stockholm. Tusentals människor samlades för att visa sitt stöd. Olga Persson, förbundssekreterare på Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, var en av dem som höll tal.
– I Sverige i dag är vi uppe i över 6 000 anmälda fall av våldtäkt årligen. Det är bland det högsta antalet i hela Europa. Och den våldtäktsvåg som medier beskriver då och då, den pågår varje dag året om, sa hon.

”Trasar sönder din kropp”

Sága Westerling är 37 år och bor på en kvinnojour i Mellansverige. Hon darrar lite på rösten när hon berättar att hon har blivit utsatt för sexuellt våld ända sedan hon var ett barn. Av sin pappa, i skolan och sedan på en av hennes tidigare arbetsplatser.
Det är väldigt påfrestande för Sága att tänka tillbaka på det hon har varit med om, men hon vill ändå medverka med sitt fullständiga namn i tidningen. Hon vägrar känna skam och vill bidra med en förändring gällande de här frågorna.
Det är tio år sedan hon sökte hjälp för allra första gången, och vägen till kvinnojouren har varit lång. Sedan år 2006 är Sága sjukskriven. Hon har bott i olika städer. Hon har försökt ta sitt liv två gånger. Hon har skuldbelagt sig själv, och hennes erfarenheter av vårdens och polisens insatser är en enda stor besvikelse.
– Jag anmälde den sista våldtäkten, men eftersom att jag flyttade strax efteråt – och anmälan låg kvar – fick jag sitta ensam utan stödperson i flera timmar under förhören. Poliserna pressade mig väldigt hårt, hävdade att jag hittade på allting, och efter många om och men blev fallet nedlagt, säger Sága och fortsätter:
– Men jag vägrade ta tillbaka min berättelse och bli en del av statistiken, och även om det inte fanns något hopp om en fällande dom så var det viktigt för mig att göra en anmälan. Att inte vara tyst.
Sága menar att den vård hon har fått har varit bristfällig. Hon fick aldrig någon kontinuerlig läkarkontakt utan tvingades berätta om sina upplevelser för olika stafettläkare om, och om, och om igen. Sága kände sig otrygg och tappade helt förtroendet till andra människor.
– När du har blivit utsatt för sexuellt våld så handlar det inte bara om en penetration. Någon tar hela din kropp och trasar sönder den. Jag tror inte att vården förstår det och därför kan den inte hantera sexuella trauman. Både vården, och alla andra instanser i samhället, måste förbättra sina kunskaper gällande sexualbrott och dess offer, säger hon.

Samtyckeslag väcker debatt

Under lördagens manifestation fokuserade många av talarna på införandet av en samtyckeslagstiftning i Sverige. Bland dem hördes bland annat EU- och demokratiministern Birgitta Ohlsson, FP, Feministiskt initiativs talesperson Gudrun Schyman och Madeleine Leijonhufvud som är professor i straffrätt.
Samtliga pekade på att Sverige behöver en samtyckeslagstiftning då lagar påverkar människors beteenden. Lagen skulle därmed ha en normverkande effekt som förhoppningsvis skulle leda till minskat sexuellt våld.
– Vi kommer att få en samtyckeslag. Frågan är bara vilket parti som kommer att streta emot längst. Vänsterpartiet och Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har alla varit positiva. Folkpartiet bytte fot i höstas. Nu är det bara Socialdemokraterna och Moderaterna som tävlar om jumboplatsen, sa Madeleine Leijonhufvud och möttes av rungande applåder från publiken.
En av arrangörerna bakom manifestationen, Riksförbundet för sexuell upplysning, ställer sig dock kritiskt till en samtyckeslagstiftning. Enligt förbundet skulle den leda till för mycket fokus på lagstiftning i stället för förebyggande arbete, och RFSU tror inte att en samtyckeslagstiftning kommer att öka antalet fällande domar utan snarare fokusera på offret och därmed leda till större rättso­säkerhet.
Sága önskar att hon hade kunnat delta vid manifestationen, men hon tror att det hade blivit alldeles för jobbigt. Hon mår fortfarande väldigt dåligt på grund av det sexuella våld hon har blivit utsatt för och berättar att det är först nu – under tiden på kvinnojouren – hon för första gången i sitt liv känner sig trygg och bekräftad. Via kvinnojouren har hon fått en kontakt på Socialtjänsten och dessutom träffar hon en psykolog regelbundet.
– Jag kommer nog att få det lite bättre, men det är fruktansvärt jobbigt att försöka leva ett normalt liv, säger hon.
Hur ser du på förslaget om samtyckeslagstiftning?
– Med tanke på hur det ser ut i samhället i dag så tror jag att det är ett bra förslag, men en samtyckeslagstiftning löser inte alla problem. Fortfarande krävs en förändring av attityderna inom samhällets instanser. Annars kommer rättsväsendet att använda lagen med samma normer som i dag och då riskerar den att bli verkningslös.