Nazisternas våldsamma angrepp den 15 december fick tiotusentals människor i Kärrtorp och hela landet att reagera. Svaret blev den historiska demonstrationen i Kärrtorp den 22 december som samlade 20 000. Det var ett resultat både av stämningen i samhället och av ett hårt lokalt kampanjarbete. Sedan dess har över 20 000 demonstrerat runt om i landet. Linje 17 mot rasism – ett nätverk med mindre än en månads historia – diskuterar nu hur kampanjen ska fortsätta.
Med dessa framgångar i ryggen och nya utmaningar framför oss är det extra tråkigt att läsa Sture Rings kåseri om Kärrtorp i Flamman (16 januari). Istället för glädje och respekt för vad som uppnåtts sprider han en felaktig och splittrande bild.
Delvis sammanfaller hans beskrivning med Britta Svenssons ökända krönika i Expressen. Åsa Linderborg svarade i Aftonbladet: ”När Expressens kolumnist Britta Svensson kom till Kärrtorp blev hon så rädd och ledsen, att hon åkte hem igen. Demonstrationen visade sig nämligen vara ’ett vänstermöte med extrema inslag’ – det fanns röda fanor på idrottsplatsen och en av talarna var skrämmande nog medlem i Rättvisepartiet Socialisterna.”
Britta Svenssons krönika spreds snabbt av rasister och sverigedemokrater, med temat att Rättvisepartiet Socialisterna låg bakom nätverket. Åtskilliga lade till att det skedde i samarbete med våldsamma anarkister.

Sture Ring talar om ”grupper som vill kapa Linje 17 för egna intressen” och följer upp med ”Ett parti som försöker styra Linje 17 mot rasism är Rättvisepartiet Socialisterna”. RS anklagas för ”mullvadsarbete”.
I vår tidning Offensiv svarade vi Britta Svensson: ”Nätverket Linje 17 mot rasism är just ett nätverk och [talaren] Petri Myllykoski var utsedd av nätverket som talare. Att medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna är med i nätverket är ingen hemlighet. Men här finns också många andra aktivister, både organiserade och oorganiserade. Demokratiska beslut tas på nätverkets möten.”
Här finns inga ”mullvadar”. Vi har aldrig dolt vilka vi är. RS-medlemmar har gjort jobbet, tillsammans med andra. Vi har tryckt och spridit flygblad och affischer till båda demonstrationerna i Kärrtorp, organiserat funktionärer och svarat på frågor i media, samlat in pengar och intresserade till nätverket.
Kampen mot rasism och nazism kommer att samla många som vill vara aktiva, från olika organisationer och bakgrund. Att peka ut en organisation men inte andra – och utelämna sin egen mycket tydliga vilja att ”styra” – är oförskämt mot alla inom nätverket och tar inte den antirasistiska kampen framåt.

Syftet verkar vara att beskriva nätverket och demonstrationerna i Kärrtorp som så oförargliga som möjligt. Enligt Sture Ring hördes inga ”aggressivt skanderande talkörer”. Han verkar välkomna att ledande moderater ”medverkade” och närmast beklaga att SD inte deltog.  
Han betonar fyra talares hemvist (Kärrtorp) men inte vad de sa, som oftast innehöll en stark kritik av både rasism och högerpolitik. Att den mycket politiska (vänster och systemkritiska) hiphopeliten uppträdde nämner han inte alls.
Sture Ring vill precis som högern också bunta ihop alla ”extremister” när han skriver: ”Svenska motståndsrörelsen, AFA och RF var där [den 22 december] praktiskt taget obefintliga.” Vi i RS är inte överens med AFA och Revolutionära Fronten om kampmetoder – men aldrig skulle vi klumpa ihop dem i samma mening som de våldsamma nazisterna i ”Svenska motståndsrörelsen”.
Det finns en stark vilja att agera mot rasism och nazism. Kärrtorp och Linje 17 mot rasism har visat vägen. Frågan är vad Sture Ring vill uppnå med sina påhopp. Som Åsa Linderborg skrev: ”Om vänstern inte får vara med, vilka ska då organisera demonstrationerna?”