Den danska regeringen, ledd av Socialdemokraterna tillsammans med Socialistisk Folkeparti och socialliberala Radikale Venstre säljer det danska statliga energibolaget till riskkapitalister. Socialistisk Folkeparti stödjer först affären, men efter att en grupp parlamentsledamöter inom SF deklarerat att de tänker rösta mot försäljningen, tillsammans med vänsterpartiet Enhedslisten, tvingas partiets ledare Annette Vilhelmsen att meddela att SF lämnar regeringen. Sedan lämnade hon själv partiledarposten.
Efter det har minst tre högt uppsatta SF-politiker gått över till Socialdemokraterna. ”Råttorna lämnar skeppet”, kommenterade Pernille Frahm, tidigare parlamentsledamot för SF, avhoppen.
Socialistisk Folkeparti är ett krisande parti.
Försäljningen av stora delar av energibolaget Dong Energy har fått danskarna att gå i taket. Köparna Goldman Sachs kritiserades hårt i en rapport av senaten i USA för att ha vilselett sina kunder genom att uppmuntra dem att fortsätta köpa skräplån på bostadsmarknaden och därigenom bidragit till finanskrisen 2008. Företagets skamfilade rykte, bristen på demokratisk insyn i affären och väldigt generösa villkor för köparna har lett till stora demonstrationer och en protestlista som undertecknats av närmare 200 000 personer.
Trots det var kanske Dong Energy snarare droppen som fick bägaren att rinna över för Socialistisk Folkeparti och dess sympatisörer. Att Socialistisk Folkeparti for illa av att sitta i regering stod klart redan i kommunvalen förra året. Partiet rasade från 8,9 procent till 5,6. Och redan 8,9 får ses som lågt av ett parti som 2007 fick 13 procent av rösterna i parlamentsvalet. Tidigare har väljarmätningar konstaterat att exempelvis lärare, som tidigare i relativt hög grad röstade på SF, försvunnit i ett lämmeltåg till Enhedslisten efter att regeringen försämrat villkoren för lärare.
Förhållandena i Danmark går inte att översättas exakt till Sverige. Att det finns två partier till vänster om socialdemokratin som båda var för sig är ungefär lika stora som Vänsterpartiet, är en viktig skillnad. Samtidigt finns det lärdomar i SF:s fall som andra europeiska vänsterpartier bör ta till sig:
• Det är dumt att sätta sig i regering med borgerliga partier.
• Ägande och privatiseringar är viktiga frågor för väljare. För 15 år sedan kunde både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet komma undan med att sälja ut Telia. Det skulle troligen inte kunna hända i dag.
• Vid ett eventuellt regeringssamarbete bör det finnas väl definierade minimikrav som partiet väntas få igenom som dessutom är förankrade i hela partiet. Medlemmar och väljare ska kunna urskilja ett slags golv för samarbetet. I SF:s fall var många medlemmar missnöjda med att partiet gjort så litet avtryck i regeringen.
• På samma sätt bör det också finnas en smärtgräns för kompromisser. Statsvetaren Drude Dahlrup beskrev i en intervju i Sveriges radio det som att SF tvingats slakta sina kameler en efter en. Det är ytterst sällan bra för en partilednings trovärdighet att lämna en regering. Men det är om möjligt ännu sämre att släpas ut efter att den egna riksdagsgruppen gjort uppror.
