I dagarna hamnade Strömma-vd:n Jan Larsén i hetluften efter att ha varnat de anställda för en eventuell höjning av restaurangmomsen och uppmanat dem att ”rösta klokt” i valet, i ett månadsutskick. (Se notis brevid.)
Men är verkligen jobben på Strömma och i krogbranschen i sin helhet hotad av en eventuell momshöjning? Enligt boksluten för Strömma hade bolagsgruppen 557 anställda 2011, året innan krogmomsen sänktes. 2013 hade siffran sjunkit till 486. Strömma turism och sjöfart AB har till exempel minskat sina anställda från 178 till 158 under samma period. Nästan samtliga bolag inom gruppen, som det går att få fram uppgifter om, har antingen färre anställda eller lika många som innan 2012.
– Ska man dra sådana slutsatser så missförstår man uppåt väggarna hur företagande fungerar. Ett företag ser inte likadant ut från år till år, säger Jan Larsén till Flamman.
Han menar att personalminskningen främst beror på att Strömma avvecklat en del av sin reseverksamhet under de här åren.
Kan du förstå att en del känner sig lite lurade om de får höra att krog- och restaurangjobb hotas av en momshöjning och det sedan visar sig att det inte ser ut att ha blivit fler jobb i det företaget under momssänkningen, oavsett anledning?
– Man måste sätta sig in i ett företags situation med intäkter och kostnader. Får man en kostnadsökning på 15 miljoner är det klart att man ställer sig frågan; ”hur ska vi tackla det”, på ett tidigt stadium. Vi är ett serviceföretag och våra kostnader består mest i kostnader för personalen.
Jonas Forslind från Seko är mer skeptisk till den sänkta krogmomsens inverkan på Strömma.
– Jan Larsén säger att han inte har koll på hur många som anställts efter sänkningen. Hade han vetat att det anställts 50 personer till exempel, borde han säga det.
Facket ska enligt kollektivavtal vara delaktig i till exempel schemaläggningen på Strömmas båtar och enligt Jonas Forslind har de inte sett något som tyder på fler anställda de senaste två åren.
Han tycker nyhetsutskicket i sig är märkligt och osmakligt tre veckor innan ett val.
– Det känns som ett desperat sätt att försöka vända opinionen in i det sista.

Stjärnkockar ökar vinsten

Det finns flera företagare som har varit ute i momsfrågan. Nyligen skrev en rad stjärnkockar ett debattinlägg på SvD Brännpunkt där de varnade för en momshöjning. Men när tidningen Metro granskade krogarna som kockarna äger eller arbetar på, visade det sig att många av dem hade lika många eller till och med färre anställda 2013 än 2011. I vissa fall trots att vinsterna ökat under samma tidsperiod.
Ett exempel är Winterviken festvåning, som drivs av bland andra årets kock 2004, Markus Aulaljay. Enligt bokslutet har företaget samma antal anställda i dag som 2011, trots att omsättningen ökat med fem miljoner under samma period. Markus Aulaljay hänvisar till sin kommentar till Metro när Flamman ringer upp.
– Vi har kunnat öka bemanningen i form av mer timanställd personal i vårt kafé tack vare momssänkningen. Det som händer om momsen höjs igen är att vi får se över personalkostnaden och eventuellt dra ned på bemanningen för att strama åt eller ta ställning till priserna utifrån höjningen, sade han till Metro.

Liseberg slagträ i debatten

Det är inte bara krögare som har gett sig in i debatten om krogmomsen. I förra veckan publicerade tre moderater, däribland vice ordförande för Lisebergs styrelse Pär-Ola Mannefred, en debattartikel med rubriken ”S-slaget mot Liseberg” i GP.
”En dubbelstöt mot Liseberg som leder till färre anställningar för unga, men även till höjda priser för besökare, kortare öppettider samt negativa effekter för närliggande besöksnäringsverksamheter”, är ett utdrag ur texten.
Exakt hur alla restauranger i och omkring Liseberg kan tänkas påverkas av restaurangmomsen är svårt att överblicka. Men att titta på hur de fyra kommunala Lisebergsbolagen har påverkats av sänkt restaurangmoms kan ge en fingervisning: Samtliga har ungefär samma eller något färre anställda i dag, jämfört med 2011.
– Man anställer helt enkelt så många som man behöver för driften, det gäller för Liseberg på samma sätt som för lunch- eller hamburgerrestauranger. Det är en märklig föreställning att man skulle ha anställt fler än som behövs bara för att det blev billigare, och som man nu med bibehållen verksamhet kan göra sig av med om det blir lite dyrare, konstaterar Anna Johansson, kommunalråd och riksdagskandidat (S), i Göteborg, i ett mejl till Flamman.

Hårt kampanjande

– Konkurserna har minskat på senare år men det är den enda effekt som vi kan se, säger Jenny Bengtsson, ordförande för hotell- och restaurangfacket i Stockholm och krönikör i Flamman.
Hon ser inte momssänkningen som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
– Personligen vet jag att väldigt många av de arbetsgivare som är ute och viftar om att de måste säga upp personal om momsen höjs, är sådana som inte anställt fler de senaste åren.
Arbetsgivarorganisationen Visita har kört en hård kampanj under valåret mot både höjd restaurangmoms och arbetsgivaravgifter för unga. Det har också speglat av sig på arbetsplatserna, där många arbetsgivare kör direkta skrämselkampanjer. Något som upplevs som obehagligt för många. Men Jenny Bengtsson tror att det i vissa fall kan få en motsatt effekt
– Jag vet en arbetsplats där ”Dubbelstöten”-material sattes upp på anslagstavlan. Nästa dag kom det upp en anonym arg lapp från en anställd som lackat ur fullständigt.

Fotnot: Flamman har sökt Pär-Ola Mannefred.