– I grunden tycker jag det är djupt omoraliskt att företag som lever på skattepengar inte betalar skatt i Sverige.
Carina Nilsson är socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö stad, som drivit på för en utredning för att kunna undanta vinstdrivande aktörer och företag med säte i skatteparadis från upphandlingar.
Länge har det inte varit möjligt. Men med det nya EU-direktiv som infördes för ungefär ett år sedan finns en öppning. Därför vill man nu att regeringen utreder en möjlig lagändring. Hittills har inte Malmös krav fått någon respons, men man hoppas att det kommer.
I Malmö finns redan formuleringar i avtal som flaggar för ett stopp för skatteparadis.
– Vi har skrivit in i ett par upphandlingar att om vi får kännedom om kopplingar till skatteparadis så kan optionen för att förlänga avtalet brytas. Vi kan inte hindra det i dag, men vi vill flagga för att det kanske inte blir någon fortsättning.
Malmö stad begär också upplysningar både om eventuella kopplingar till skatteparadis och om vinsten återinvesteras i verksamheten i upphandlingar.
– Det är något vi gjort länge. Det har hänt någon gång att våra politiska meningsmotståndare ifrågasatt varför vi vill veta det.

Kalmar försökte

I Kalmar har kommunen försökt att undanta företag med säte i skatteparadis – men fick smäll på fingrarna av konkurrensverket.
– Vi beslutade om att ställa krav eftersom vi hanterar skattepengar och har ett ansvar för att hantera dem på ett bra sätt, säger Bertil Dahl, vänsterpartistiskt kommunalråd i Kalmar.
Det var Vänsterpartiet som var drivande bakom beslutet, men det fanns en stor politisk enighet i kommunen.  
– Alla håller med oss i det. Det är vår skyldighet att ställa krav när det är väldigt mycket pengar som flyter i väg genom skatteplanering.
Men då Konkurrensverket valde att granska kommunen pekade de dels på att det inte finns någon tydlig definition av vad ett skatteparadis är och dels på att det var krav som kommunen inte hade rätt att ställa. Kommunen tvingades ändra sin policy. Bertil Dahl är ganska tveksam till verkets agerande.
– Vems ärenden går egentligen Konkurrensverket här? Om något snedvrider konkurrensen så är det väl att en del har en fördel i och med skatteflykt.
I dag har Kalmar en policy där man talar om hur man ser på upphandlingar. Men kommunen kan inte tvinga bort skatteparadisbolag.
– Vi arbetar för att öka medvetenheten. Det innebär till exempel mycket bad will för ett företag att bli utpekat som skattesmitare.
Bertil Dahl välkomnar Malmös krav på en ny utredning.
– En kommun är ganska liten, men om alla kommuner och landsting går samman och kräver det här så blir det en kraft som man förbiser ibland.

”Ingen perifer del av ekonomin”

46 miljarder kronor. Det är en uppskattning från Skatteverket över hur mycket pengar som varje år försvinner från Sverige till skatteparadis och lågskatteländer. Inom EU är siffran tusen miljarder euro.
– Skatteparadisen är ingen perifer del av världsekonomin, som en del tror, säger Gunilla Andersson, engagerad i Attac.
Attac har länge arbetat mot skatteflykt. De uppvaktade även kommunpolitiker i både Malmö och Kalmar när kommunerna började arbeta med frågan.
Gunilla Andersson påpekar också att pengaflykten är intimt förknippad med andra frågor, som privatiseringar och vinster i välfärden.
– Riskkapitalbolagen gör inte bara vinst på våra skattepengar. De flyttar också dem till länder där de kan nolltaxera.
Frågan om skatteparadis diskuteras inte bara i Sverige. I flera EU-länder pågår kampanjer bland aktiva gräsrötter. I Frankrike har det drivits en kampanj mot banker där man krävt att de ska redovisa sin ekonomi enligt ”land för land-principen”.
I korthet går det ut på att alla bolag i en koncern – även i andra länder – ska redovisas. Det är ett steg för att försvåra för koncerner att flytta runt pengar – nästan två tredjedelar av världshandeln består av transaktioner inom koncerner.
Nu har nästan alla regioner i Frankrike infört det. Nästa steg är att ändra lagstiftningen så att transnationella koncerners vinst beskattas i respektive land i proportion till hur stor den faktiska verksamheten där varit.
I Storbritannien har en ny märkning, Fair tax mark, uppstått som ett sätt för företag att visa att de skattar schyst.
– Det är samma princip som fair trade. Företag och banker kan profilera sig genom att visa att de betalar den skatt de ska för att vi ska kunna ha ett välfungerande samhälle.