– TTIP är kapitalets huvudprioritet i EU just nu, säger Pia Eberhardt, från Corporate Europe Observatory.
Hon beskriver lobbyingen kring handelsavtalet som ”ett propagandakrig”. Corporate Europe har tidigare publicerat en rapport om vilka som lobbar mest för TTIP-avtalet i EU.
Rapporten, som visar att det går 20 TTIP-lobbyister från näringslivet för varje lobbygrupp från exempelvis den fackliga rörelsen eller miljörörelsen, berör 2012 och delar av 2013.
– Men vi arbetar på en uppdatering just nu och resultatet verkar bli ganska likt det förra.
Svenskt Näringsliv är den största lobbyorganisationen från svensk sida. Flera stora svenska företag finns också representerade i lobbygruppen Transatlantic Business Council. Pia Eberhart beskriver organisationen som en av de mer aktiva stora lobbyisterna.
– De har lobbat för TTIP på båda sidor av Atlanten under en lång tid nu. Om man tittar på vilka medlemmar organisationen har kan man konstatera att det är storföretagens agenda som förs fram.

Svenska intressen i ISDS

Pia Eberhardt pekar också på att det från svenskt håll finns en relativt aktiv lobbying för att behålla den kontroversiella ISDS-delen i TTIP.
– Sveriges handelskammare är ett av centren som hanterar den här typen av tvister. Jag skulle säga att det finns parter med ganska starka intressen av att behålla ISDS-delen i avtalet i Sverige.
Det är ISDS-delen i TTIP som kritiker ofta varnar för. Det är en tvistlösningsmekanism som gör att företag kan stämma stater om dessa ändrar lagstiftningen på ett sätt som missgynnar företagen. Kända fall som kommit till på grund av liknande avtal är Philip Morris stämning av Australien när landet skärpte sina tobakslagar, eller ett vårdföretags stämning av Slovakien som införde hårdare lagar mot privatisering.
I spåren av frihandelsavtal med liknande tvistlösningsmekanismer har det växt fram en marknad för advokatfirmor som tar sig an fallen.
Bland de svenska lobbyisterna för ISDS finns också advokatbyrån Mannheimer/Swartling som varit med och grundat lobbyorganisationen EFILA, som ska verka för att främja ISDS.

Matindustrin störst

Om man tittar utanför Sverige är jordbruks- och livsmedelsindustrin den näringslivsgren som lobbar mest för TTIP i EU.
– Det finns en stor potential i TTIP att ändra livsmedelsregler. Food and Drink Europe är till exempel en av de största lobbyisterna för TTIP. De har tidigare bedrivit en vildsint lobbying mot livsmedelsmärkning inom EU. Om de nu lobbar för TTIP borde det väcka oro.
Samtidigt, säger Pia Eberhart, finns motstridiga intressen inom livsmedelsindustrin som kan bidra till att TTIP-lobbyingen är så stor just inom den sektorn.
– Det finns producenter inom EU som har gjort stora investeringar för att leva upp till EU-standard. Nu är de oroliga för att tvingas konkurrera med billigare
producenter med lägre standard från USA.

Stockholms handelskammare: ”Trist hållning”

– Det är klart att vi är väldigt måna om att det blir ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Det är oerhört viktigt för jobben och för företagen i Sverige, säger Andreas Åström kommunikationschef på Stockholms handelskammare.
Kritiker menar ju att ni har ett egenintresse av ISDS?
– Det tycker jag är en lite trist hållning. För det första är vi världsledande när det gäller juridisk tjänsteexport.
– Sedan är det så att när det inte finns garantier eller försäkringar finns en risk att det inte blir några investeringar. Görs inga investeringar blir det inga jobb eller tillväxt. Det är oerhört viktigt att inom ramen för frihandel ge en försäkring till investerare.
Andreas Åström tycker att farhågorna kring ISDS är onödigt stora.
– Ja, det tycker jag. Det är den här typen av avtal som vi har haft med exempelvis Sydkorea. Det är precis samma sak som en försäkring. Det hindrar också från godtyckliga beslut i länder med ruttna rättssystem när tvisterna löses på neutral mark.