– Allmännyttan i Luleå kommer att försämras. Det kommer bli mindre möjligheter att bedriva en social, ekonomisk och ekologisk bostadspolitik, säger Nina Berggård, gruppledare för Vänsterpartiets kommungrupp i Luleå.
Den socialdemokratiskt styrda kommunen planerar att sälja ut upp till 3 000 hyresrätter. Det motsvarar en tredjedel av det kommunala bostadsbeståndet. Planerna har väckt ilska bland Luleåbor. Vänsterpartiet och Rättvisepartiet har motsatt sig försäljningen i kommunfullmäktige.
– Det kommer att påverka dem som bor i hyresrätterna nu och det kommer bli svårare att få en billig bostad, säger Nina Berggård.
Kommunledningen hoppas att en försäljning ska leda till att bostadsbolag etablerar sig i kommunen och bygger fler hyresrätter.
”Dessutom stärks Lulebos ekonomi så att företaget klarar sitt uppdrag att underhålla sina befintliga fastigheter och nyproducera 1 000 nya lägenheter”, skriver kommunalråden Yvonne Stålnacke och Niklas Nordström i en debattartikel i NSD.
– Vi menar att man kan låna pengar i stället, kontrar Nina Berggård.
Majoriteten i Luleå kommun hänvisar till dålig soliditet i det kommunala bostadsbolaget. Men Nina Berggård håller inte med.
– Man har uppgett anskaffningsvärdet. Men anskaffningsvärdet för bostäder byggda på 60- och 70-talet är ju inte samma sak som marknadsvärdet i dag.
Hon påpekar också att det redan tidigare har sålts sammanlagt 1 700 hyresrätter från Lulebo och det har inte lett till ett ökat byggande.
– Vi tar emot all hjälp vi kan få för att driva kampen för en social bostadspolitik och när ”affären” är genomförd kommer vi göra allt för att informera väljarna om att röstar ni på ett parti som vill driva högerpolitik så är det högerpolitik ni får, säger Nina Berggård lätt uppgivet.

900 hyresrätter i Borås

Luleå är inget enskilt fall. Runt om i landet pågår en storskalig utförsäljning av allmännyttan. Både borgerligt och socialdemokratiskt styrda kommuner säljer kommunala hyresrätter. I Borås har Socialdemokraterna och Moderaterna gjort upp om att sälja 900 hyresrätter.
– Vi vänder oss emot det. Vi vet inte vem som blir en ny fastighetsägare och även om en ny fastighetsägare är seriös så kan de sälja vidare bostäderna sedan. Kommunen frånhänder sig möjligheten att påverka i området, säger  Lennart Derehag, ordförande för Hyresgästföreningen i BohusÄlvsborg-Skaraborg.
Argumenten för utförsäljningen i Borås påminner om Luleå.
– Det finns ett behov av att bygga fler bostäder och kommunen säger att man inte har ekonomi att bygga nytt. Jag hävdar att man inte behöver sälja hyresrätter. Kommunen kan gå in med mer pengar i bostadsbolaget, fortsätter Lennart Derehag.

”Argumenten håller inte”

Det återkommer i nästan alla kommuner som Flamman tittat på. Men Pär Svanberg, bostadspolitisk expert på Hyresgästföreningen Riks, ger inte mycket för de argumenten.
– Med dagens ränteläge och förutsättningar att låna kan allmännyttan med de egna  muskler de har finansiera både nyproduktion och ombyggnad med eget lånat kapital utan att behöva sälja.
Allmännyttan är ett sätt för en kommun att garantera en vettig bostadssituation, menar han. Men en försäljning i sig gör också att det riskerar bli mindre pengar till upprustning och nyproduktion:
– De pengar som företaget får är ju pengar som den nya hyresvärden ska betala. Den nya hyresvärdens möjligheter till att rusta upp blir då sämre än om allmännyttan haft kvar lägenheterna.
Hyresgästföreningen vill se en omställning till vad man kallar för ett hållbart Rot för att kunna rusta upp miljonprogramsområdena och ett slopande av hyresskatten. Men på kort sikt håller inte kommunernas argument för att sälja bostäder, enligt Pär Svanberg.
Så varför säljer kommunerna?
– Jag tror att det är pengarna som styr. Man ser att det finns ett intresse från privata investerare och då ser man om sitt hus.
En del kommuner anser också att det är positivt att det kommer in privata aktörer på bostadsmarknaden som konkurrensutsätter det kommunala bostadsbolaget.
– Det kan man tycka utifrån kommunens perspektiv, men utifrån hyresgästernas perspektiv är det negativt, i alla fall för dem vars lägenheter säljs, som hamnar i en väldigt osäker situation.

Lidingö slåss för folkomröstning

I Lidingö, utanför Stockholm, vill kommunledningen sälja hela bostadsbolaget. Men de har stött på motstånd. Lidingöbor har samlat in över 4 800 namn till en folkomröstning.
– Vi har fått en enormt positiv respons från hela Lidingö i alla områden. Det har mer varit en fråga om att ha tillräckligt många personer som kunde samla in namn, säger Suzanne Liljegren.
Hon är aktiv i Folkpartiet, som hoppade av majoritetssamarbetet med Moderaterna, Kristdemokraterna och lokala Lidingöpartiet under förhandlingarna efter valet.
– Det ställdes ett ultimatum om att Lidingöhem skulle säljas ut och då gick vi ur.
I stället bjöd de in till en bred, partipolitiskt obunden folkomröstningskampanj. Målet var att nå 3 500 namnunderskrifter, vilket är de tio procent av kommuninvånarna som behövs för att driva igenom en folkomröstning.
Det uppnåddes med råge. Med 4 800 underskrifter finns en god marginal för eventuella ogiltiga underskrifter.
– Jag vet ganska väl hur materialet ser ut. Jag tror inte det är några problem alls. Men för vår del har det varit viktigt att visa på styrkan i kampanjen. Lidingöborna har skickat ett budskap, säger Suzanne Liljegren.
Hon är kritisk till att inget av de partier som i dag driver på för en utförsäljning nämnde det innan valet.
– Det var i princip ett hemligt papper.
Bland de organisationer som ställt sig bakom folkomröstningskampanjen finns PRO och Kvinnojouren.
– Orsaken för Kvinnojourens del tror jag var att det finns kvinnor som måste fly från sina män, ibland med barn, och hitta någonstans att bo. Vi vet att det i praktiken är så att privata värdar inte ger förtur till hyresrätter av sociala-medicinska skäl. Det är Lidingöhem som har stått för de lägenheterna.
Det som kan sätta krokben för en folkomröstning är om två tredjedelar av kommunfullmäktige röstar nej. Majoriteten har inte två tredjedelar av rösterna. Däremot har de i dagarna enats med Centerpartiet om att utreda Lidingöhems framtid. Tillsammans har de fyra partierna tillräckligt många röster för att stoppa en omröstning. Beslutet kommer att tas någon gång i höst.

Anne-Li Lehnberg