För några år sedan ratificerade Sverige Lissabonfördraget. Kritiker varnade då för att EU-länder kan tvingas ut i krig. Men det är först nu, när Frankrike efter terrorattentatet i Paris åberopar artikel 42.7 i fördraget, som frågan prövas.

– En sån här klausul är aldrig starkare än den politiska viljan som ligger bakom den. Rent formellt innehåller klausulen som Frankrike åberopat att man ska respektera olika länders säkerhetspolitik, vilket är en brasklapp för de alliansfria länderna, säger Björn Fägersten, forskare vid Utrikespolitiska institutet, till Flamman.

Att Sverige på juridisk väg skulle tvingas sända soldater eller Jas-plan kommer inte hända, menar han. Däremot finns en politisk vilja att ge understöd. I regeringens utrikesdeklaration förklarar man att man inte kommer stå passiv om ett annat EU-land angrips. Däremot innebär det inte nödvändigtvis att Sverige går in med militär. Frankrike kan bistås på olika sätt.

Kritiker menade att Lissabonfördraget innebar slutet för Sveriges alliansfrihet, men du menar att det är upp till Sverige om man vill ge understöd?

– Njae, jag tycker det är tveksamt om man kan säga att Sverige är alliansfritt i dag. Vi ingår ju i en politisk union där vi sagt att vi vill hjälpa andra när de är i knipa. Vi kanske är militärt alliansfria, men inte politiskt. Sverige kan rent formellt hålla sig undan, men Sverige har ett politiskt intresse av att visa solidaritet, annars visar ingen solidaritet till oss om vi ber om hjälp.

Tveksam till undantag

Hugo Torstensson, från Folkrörelsen Nej till EU, var kritisk när Lissabonfördraget ratificerades. Han är tveksam till vilka möjligheter till undantag som över huvud taget finns.

– Det finns en luddig skrivning om vissa länders säkerhetspolitiska karaktär. Då påstår Sverige att det är ett undantag för militär alliansfrihet. Det finns fem formellt alliansfria länder i EU. Övriga är med i Nato, som det är sagt även i fortsättningen ska utgöra grunden för dessa länders försvarssamarbete. Då kan man fråga sig vilka som ska utgöra försvarsalliansen.

En del menar ju att det är upp till Sverige om och hur man vill ge understöd?

– Jag kan bara konstatera att enligt vad som står i fördraget så finns det inga undantag i 42.7.

Hugo Torstensson tror att styrkeförhållandena mellan EU och Nato kommer innebära att Nato i framtiden kommer att stå för det kollektiva försvaret.

– Det kommer förutsättas eller krävas att Sverige och de andra formellt sett alliansfria länderna går med i Nato. Det kan man redan se med Sverige och Finland. Det tror jag också är en konsekvens av Lissabonfördraget.