Någon beskrev den förra norska LO-basen Gerd-Liv Valla som en norsk Gudrun Schyman, inriktad på sex timmars arbetsdag. Men på senare tid har hon börjat tala om sju timmars arbetsdag. Inte för att hon skulle ha blivit mindre radikal, det vänder hon sig bestämt mot.
– Jag gillar resultat och inte paroller, säger hon när Flamman träffade henne i samband med att Katalys nya rapport Måste vi arbeta åtta timmar per dag? släpptes.
I Norge skedde en arbetstidsförkortning genom avtalsförhandlingar för snart 20 år sedan, från 40 timmar i veckan till 37,5 timmar. Bakgrunden var att många tjänstemannafack redan hade liknande skrivningar i kollektivavtalen. Metallfacket gick i täten för att kräva detsamma för LO-facken. Det skrevs in i samtliga kollektivavtal. Enligt Gerd-Liv Valla har i dag även många arbetsplatser utan kollektivavtal 37,5 timmars arbetsvecka.
Sedan dess har frågan om kortare arbetstid gått i stå. Både i Sverige och i Norge. Därav den nya parollen sju timmars arbetsdag, som på sikt ska bli sex timmar.
– Sex timmars arbetsdag framstår som utopiskt för många. Sju timmars arbetsdag vågar människor tro på. Men det långsiktiga målet måste vara sex timmar.

Sänkning för alla

Det har inom vänstern och arbetarrörelsen diskuterats olika strategier för att nå en arbetstidsförkortning. Gerd-Liv Valla tror på en generell sänkning som sker stegvis.
– Det har talats om en arbetsförkortning för olika grupper först, som småbarnsföräldrar. Men hur kommer det se ut på arbetsplatser där det kanske jobbar tio personer och så ska två av dem gå hem två timmar tidigare?
Finns det en risk att småbarnsföräldrar blir mindre anställningsbara?
– Javisst!
När arbetstidsförkortning diskuteras i Sverige handlar det ofta om att lagstifta. Men Gerd-Liv Valla är inte säker på att det är rätt väg att gå.
– En lag kan ändras av politiker. När det är inskrivet i kollektivavtal måste man förhandla med oss för att ändra det.
Hon menar också att det finns fördelar med att frågor som till exempel arbetstid kopplas till fackliga förhandlingar. Det ger helt enkelt incitament till att vara med i facket.

Fler orkar mer

Gerd-Liv Valla har skrivit förordet till Katalys rapport, som hon tycker är intressant. Däremot är hon inte säker på att reformen behöver kosta så mycket som rapportens utredare räknar på. I rapporten utgår man från en sänkning av arbetstiden som finansieras helt av en skattehöjning.
– Att arbetstiden sänks behöver inte betyda färre arbetade timmar totalt. Om 35 timmar blir heltid och heltid norm på arbetsmarknaden, kommer många kvinnor att gå upp i arbetstid. En arbetstidsförkortning skulle troligen också göra att fler orkade jobba längre upp i åldrarna än i dag.
En del av den fackliga kritiken mot arbetstidsförkortning i Sverige kommer från framför allt Kommunal som menar att en arbetstidsförkortning riskerar försämra för kvinnor som redan i dag arbetar deltid med låg lön.
– En arbetstidsförkortning behöver absolut inte betyda att de här kvinnorna får avstå löneutrymme. Det går att få både och. Kortare arbetstid är ett medel för heltid och likalön för kvinnor i vår strategi, säger Gerd-Liv Valla, .
– I Norge har Fagforbundets (Norges motsvarighet till Kommunal), ordförande gått ut med att man vill se sex timmars arbetsdag innan 2020-talet är slut. Därför blev jag lite förvånad när jag hörde om Kommunals inställning här.

Katalys: Ingen dyr reform

– Den långsiktiga trenden sedan slutet av 1800-talet är att vi jobbar mindre. Varför vi just nu har kommit till en punkt där det är omöjligt att minska arbetstiden lite till har jag väldigt svårt att se, sa Erik Hegelund, en av utredarna till Måste vi jobba åtta timmar per dag?, som presenterades  under ett seminarium i förra veckan.
Utredningen bygger i korthet på en förkortning av normalarbetstiden till 35 timmar per vecka med bibehållen lön. Reformen är tänkt att finansieras med en höjd kommunalskatt på ungefär 1,3 procent. Totalt skulle reformen kosta 25 miljarder.
– Det är så klart en enorm summa pengar, men det påverkar inte samhällsekonomin så mycket. Vår poäng är att från samhällsekonomisk synpunkt är det här inte så dyrt.
Ett par av de vanligaste argumenten för kortare arbetstid brukar vara att det skulle vara en lösning på arbetslöshet och klimatfrågan. Det håller inte Katalys utredare med om.
– Arbetslösheten minskar enligt våra beräkningar, men det är inte den stora lösningen på arbetslösheten.
När det gäller klimatet säger Erik Hegelund att de inte sett några sådana effekter utom på marginalen. I stället finns andra fördelar med kortare arbetstid, enligt utredarna, som lägre sjukskrivningstal och färre förtidspensioneringar. Dessutom är arbetstid en maktfråga som det är viktigt att staten bryr sig om.
– Utan reglering i lag och avtal pressas anställda att jobba för mycket. Man kan också tänka sig att företag kan använda arbetstiden som ett konkurrensmedel gentemot andra företag om det inte finns någon reglering.