Vänsterpartiet har ställt sig utanför regeringens migrationsuppgörelse med de borgerliga partierna. Samtidigt påverkar uppgörelsen budgeten som V ska förhandla med regeringen. En del punkter påverkar budgeten direkt. Andra mer indirekt, som gränskontroller, tillfälliga uppehållstillstånd, där kostnaderna beräknas bli mer påtagliga om ett par år och Sveriges bistånd till Turkiet, som redan är beslutat på EU-nivå.
I förra veckan rapporterade Flamman om att delar av Vänsterpartiet vill se tuffare krav i förhandlingarna med regeringen och att åtminstone delar av migrationsuppgörelsen ändras.
– Det är ganska naturligt för Vänsterpartiet att ha den positionen att överenskommelsen inte är okej, säger Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, om delarna i migrationsuppgörelsen som påverkar regeringens budget.

Knepigt läge

Men han tror det kan bli svårt att få igenom någon större förändring av migrationsuppgörelsen i budgetförhandlingarna, även om han påpekar att allt kan hända.
– Samtidigt är det så klart en viktig markering för V att visa att man står där man står.
Finns det någon händelse, där en liknande överenskommelse träffats och sedan rivits upp kort därefter?
– Nej, inte på så här kort tid. Decemberöverenskommelsen skulle kanske kunna vara en sådan, den levde inte ens ett år. Men DÖ var ett principiellt förhållningssätt i riksdagen. Det här handlar om konkreta policyförslag. Om partierna plötsligt skulle bryta mot det efter så kort tid och utan uppenbar anledning är det så klart ingen som vill göra upp med dem igen.
Kan det vara dåligt för V:s trovärdighet att sätta sig i budgetförhandlingar som åtminstone rör delar av migrationsuppgörelsen, när man tidigare motsatt sig den?
– Det här blir den svåra rollen för Vänsterpartiet, att man å ena sidan ska göra upp med regeringen i budgetfrågor, å andra sidan gör regeringen upp åt andra hållet i frågor som påverkar budgeten. Man sätter sig i ett skruvstäd.
Samtidigt menar Magnus Blomgren att det rådande parlamentariska läget sätter partierna i en knepig sutuation.
– Till syvende och sist kommer det till en punkt där Vänsterpartiet måste ställa sig frågan hur mycket man kan kompromissa med sina egna uppfattningar i budgetförhandlingarna.
Om Vänsterpartiet hoppar av förhandlingarna och får regeringen ett nytt parlamentariskt läge att hantera.
– Det är ett svårt läge för alla partier, utom SD som bara kör på. Det är en väldigt bökig situation. Den är både sakpolitiskt bökig i och med att det är svåra frågor att hantera, men också parlamentariskt i termer av majoritet och minoritet.

Det här kan bli stridsfrågor i budgetförhandlingarna:

1. Pengar till kommunerna.

I tisdags gick V:s ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson ut med ett krav på tio miljarder mer till kommuner och landsting i budgeten. Enligt V skulle dessa pengar räcka till omkring 7 000 socialsekreterare, 8 000 förskolelärare och 8 000 undersköterskor. Tanken är att pengarna ska bli permanenta. Mer resurser till kommuner och landsting är också något som vänsterpartister som Flamman varit i kontakt med har lyft fram som ett viktigt krav, både kopplat till flyktingmottagandet och för att stärka välfärden generellt.

2. Rut-avdraget.

I migrationsuppgörelsen mellan regeringen och de borgerliga partierna ingår en utvidgning av Rut-avdraget till att även innefatta utökat trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster i hemmet. Det handlar om en kostnad på 500 miljoner. Syftet med det utökade avdraget är, enligt regeringen och de borgerliga partierna, att minska trösklarna in till den svenska arbetsmarknaden.  Samtidigt visar forskning att det är tveksamt om Rut skapat jobb i någon större utsträckning.

3. YA-jobben.

I höstens uppgörelse slopades krav på kollektivavtal för arbetsplatser som tar emot yrkesintroduktionsanställda. Enda kravet är att arbetsplatsen ska ha ”kollektivavtalsenliga villkor” samt kunna erbjuda utbildning och handledning. Jonas Sjöstedt kallade i en debattartikel i Aftonbladet uppgörelsen om YA-jobben för ”en murbräcka mot den svenska modellen”. Vänsterpartister som Flamman talat med som vill att V ska ställa hårdare krav i budgetförhandlingarna lyfter fram de nya YA-jobbens icke-varande som ett centralt krav.

4. Skatterna.

Flera vänsterpartister som Flamman talat med lyfter fram skattehöjningar och omfördelningspolitik som viktigt i budgetförhandlingarna.
– Vi har genomfört ganska omfattande skattehöjningar sedan vi vann valet och vi jobbar nu med ytterligare, till exempel genom en utredning om en bankskatt. Men om det finns önskemål om att föra en politik som kör sönder statsfinanserna, så nej. Det har en S-regering aldrig gjort och det kommer inte vi heller att göra, sade finansminister Magdalena Andersson till Aftonbladet i början av februari.