En av förra årets starka skönlitterära berättelser är ”En värld att vinna” av Anna Fröding. Den handlar om en pojkes uppväxt i Weimarrepubliken och Nazityskland och är skriven av en kvinna, född i Sverige på femtiotalet.
Det är skönlitteraturens uppgift att väcka vår inlevelse i ”den andre”, andra villkor, motsatta könet, andra kulturer.
Den moderna romanen växte fram under 1800-talet, när industrialisering och folkomflyttningar ökade behovet av medkänsla med främlingar. Det finns forskare som varnar för att sociala medier nu för oss i en motsatt riktning; i bästa fall självfixering (gulliga djur och barnbarn), i värsta fall hat och hot.
Mot bakgrund av näthatet oroas jag av den identitetspolitik enligt vilken det är viktigare vem som säger något, än vad som sägs. Att förneka inlevelsens möjlighet för oss bort från viktiga samtal i det offentliga rummet, bort från demokratins fundament.

Folkrörelserna var den första demokratin i Sverige, långt före den politiska demokratin. Alla folkrörelser är idéburna. Det är inte ditt ursprung utan din vilja och dina värderingar som är grunden för medlemskap i Vänsterpartiet, IOGT, Djurens rätt eller en frikyrkoförsamling. Baptisterna var de första som kämpade för individens rätt att välja sin tro – eller otro. Länge härskade en massiv identitetspolitik, där en svensk var en god lutheran.
Identitetspolitiken kommer från USA. Där finns en historia av rasförtryck och individualism, som inte ser likadan ut här. Identitetspolitikens relevans i USA är inte vår sak att döma om. Men här i Sverige skrämmer den mig. Dels förnekar den inlevelsens möjlighet. Dels riskerar den att gifta sig med yttersta högern, där kön, biologi, hudfärg, ursprung anses bestämma allt. ”Skomakare bli vid din läst.” Dels göder den tidsandans fixering vid yta, utseende och sexualitet.

Så länge det handlar om att lyfta fram bortglömda, osynliggjorda människor och sammanhang är jag helt med på tåget. Alltför länge har romer, samer, tornedalingar, hbtq-människor, funktionshindrade och så vidare osynliggjorts.
Ta plats, fyll det offentliga rummet!
Att utforska strukturella, dolda orättvisor är vidare en viktig uppgift för oss alla i vänstern.
Självklart finns det också områden där vi har olika behov. Det är relevant att påtala vikten av hårvårdsprodukter för afrosvenskar, samhällsinformation för icke-seende, solkrämer för ljushyade, bakrecept för glutenintoleranta…
Lika självklart behöver vi alla träna oss i inlevelse. I kristna sammanhang talar man om den dagliga omvändelsen, bort från inkröktheten i mig själv.