Debattören ger en historieskrivning kring bostadsbristen och pekar ut riktningen för framtiden.
Vi hör dagligen om den stora bostadsbristen i Sverige och ledande politiker från både vänster och höger ställer krav på de privata aktörerna att öka bostadsbyggandet. Detta samtidigt som det under många år skett en utförsäljning av det kommunala bostadsbeståndet och kommunala bolag har slutat att vara byggande bolag. De har enbart blivit förvaltningsbolag som inhämtar anbud från privata sektorn. Inte i någon diskussion krävs det att byggande kommunala bolag ska återuppstå. Göteborgarna är undantaget som bekräftar regeln, inom vårt parti.
På 1940-talet påbörjades en förbättringsiver att förbättra dåvarande undermåliga bostadsbestånd och samhället satsade på att ta bort både trångboddhet och hälsovådliga bostadsmiljöer, så till den milda grad att Sverige blev en förebild över hela världen på 1950-talet. Både vad gäller bostadsstandard och effektivt nyttjande av varje kvadratmeter och utemiljöer. I snart sagt varje kommun med självaktning fanns byggande kommunala byggbolag med egna hantverkare och arbetsledning.
Under hela 1960-talet pågick miljonprogrammet och det blev 1,1 miljoner nya bostäder. Hela stadsdelar växte upp som svampar ur jorden. I slutet av 1970-talet började kommunernas självbyggeri avvecklas och den privata sektorn började successivt bli ledande på bostadsmarknaden. Kommunerna tyckte ha uppnått sina mål, vilket gynnade privatbolagen. Bostäder blev en handelsvara och de slapp en konkurrent: de kommunala bostadsbolagen. Ända fram till 70-talet kunde man köpa en bostadsrätt för mellan 2 000 och 10 000 kronor både i inner- och ytterområden. I dag handlar det om 2-10 miljoner. Så ser det ut idag, men allt går att förändra.
Det Vänsterpartiet borde göra är att peka på vad som var möjligt under efterkrigstiden och ställa krav på ett återupprättande av kommunala byggande bolag. Att det kan bli kostsamt att nystarta bolag skall jämföras med vinstkrav på objekten med 30 procent som den privata marknaden tillförskansar sig. Med en nygammal aktör blir den privatbyggande sektorn utsatt för sund konkurrens. Utan att sänka bostadsstandarden.
