Hyvlingar viktigast

För Handels kommer så kallade hyvlingar att vara den viktigaste frågan i avtalsrörelsen.
– Vi vill att det ska finnas en turordning bland de anställda och att man ska kunna tacka nej till ett erbjudande om färre timmar utan att tappa sin plats i turordningen och att det måste finnas en omställningstid motsvarande uppsägningstiden, säger Linda Palmetzhofer, vice ordförande i Handels till Flamman.
Det var i höstas som Arbetsdomstolen slog fast att arbetsgivare har rätt att skära bort timmar från anställdas tjänster, efter att Handels stämt en Coopbutik som ”hyvlat” i de anställdas tjänster utan att ta hänsyn till turordning eller ge de anställda någon omställningstid. Handels kallade då lagen om anställningsskydd för ”lagen om anställning utan skydd” och det har diskuterats om det är bättre att lösa hyvlingsfrågan avtalsvägen eller genom stärkt lagstiftning.
– Vi behöver ändå som parter diskutera frågan. Det är bättre med kollektivavtal för då äger vi frågan, då är det inga andra som kan fatta andra beslut som gör att det blir andra regler. Men å andra sidan, om lagen är så pass öppen att allt är tillåtet så blir det mycket svårare att reglera i avtal. Varför skulle arbetsgivare gå med på det? Det kanske behövs en justering i lagstiftningen också, säger Linda Palmetzhofer.

Hyvlingar har blivit allt vanligare de senaste åren

– Vi hade ett liknande ärende 2012. Då handlade det om att ta timmar från en med lång anställningstid och ge till en annan för att skapa en annan organisation. Det förlorade vi i AD. Efter det har hyvlingar blivit vanligare.
Vid sidan av hyvlingarna vill även Handels avtala om heltid som norm och att arbetsgivaren måste visa på ”objektiva skäl” för att anställa på deltid. Sju av tio handelsmedlemmar arbetar i dag deltid.
– Vi har ett antal frågor vi måste driva som är icke-frågor i andra branscher. Det största skälet till att man jobbar deltid är att det inte finns heltidsjobb. Det är orimligt att människor inte kan försörja sig på sin lön, säger Linda Palmetzhofer.
När det gäller löner kräver Handels 750 kronor i månaden mer per medlem och att lägstalönerna höjs med samma summa. Arbetsgivarsidan Svensk Handel vill ha frysta ingångslöner. Man hänvisar till ökad konkurrens från exempelvis e-handel som gör att det är kärvt för många företag inom handeln. Linda Palmetzhofer säger att det stämmer delvis att e-handel leder till ökad konkurrens – men också till större möjligheter för många företag.
– Vi menar att det inte är något nytt som hänt i år, det här har pågått länge inom handeln och vi delar inte den svarta bild som arbetsgivare målar upp.

Låga ingångslöner drar ner lönerna för alla

Hyvlingar och trygghet på arbetsplatsen tycker även Konrad Hyltén, vice ordförande i Handelsvänstern och styrelseledamot i fackklubben på sin arbetsplats, är viktiga frågor i avtalsrörelsen.
– Rätt till heltid och ett jobb man kan leva på är viktigast.
På hans egen arbetsplats fungerar det rätt bra, men han hör ofta från andra håll om de med åttatimmarskontrakt som i själva verket jobbar heltid och sedan inte får jobba mer när de börjar närma sig en inlasning.
– Jag tycker också det är bra att Handels driver krav på medbestämmande för de fackliga föreningarna när det gäller till exempel inhyrning av personal. Sedan är så klart lönefrågan också viktig och att vi står fast vid att höja även lägstalönerna.
– Jag vill ha ett samhälle som bygger på jämlikhet och blir det för stor lönespridning även på små arbetsplatser så kommer det vara svårare att jobba med jämlikhet. Dessutom drar låga ingångslöner  ner lönerna för hela branschen.

Mer tryck skulle ge större segrar

– Lönerna, rätt till heltid och fasta jobb. Det kommer nog vara allas krav, säger Jenny Bengstsson.
Hon är ordförande i Hotell- och restaurangfacket, avdelning 2 Stockholm-Gotland och ledamot i förbundsstyrelsen för HRF. Även hennes fackförbund har gått ut med krav på lösningar på hyvlingsfrågan.
– Det är ett jättestort problem i vår bransch. Det drabbar troligen många fler än vad man vet om, framför allt har vi märkt av tendenser till det inom hotellstäd.
Hon påpekar att det är en fråga som regeringen skulle kunna lösa med hjälp av lagstiftning. Men som det är nu kommer det vara viktigt att avtala bort hyvlingar.
– Det kommer säkert inte att bli lika vasst som om man lagstiftade om det. Det blir öppet för inflytande för arbetsgivarna med olika varianter och jag är rädd för att det blir urmjölkade varianter, men jag hoppas att vi får till något bra.
Jenny Bengstsson tycker det är synd att inte fler vet hur mycket avtalsrörelsen påverkar dem.
Vad ska man göra åt det?
– Här har fackföreningsrörelsen mycket att göra med att bilda människor. Arbetsgivarna har fått alldeles för mycket luft de senaste åren och så kan vi inte ha det.
– Nu är det mer som det orange kuvertet för många. Man vet att det påverkar en på något sätt men inte hur. Facken skulle kunna vinna mycket större segrar om man fick med sig mer folk och kunde utöva mer tryck på arbetsplatser.