Det har varit mycket fulspel och intriger i årets avtalsrörelse. Det vill säga det som bestämmer lönerna och löneutveckling för Sveriges arbetare. Den första sektorn som slöt avtalet mellan arbetsgivare och arbetstagare var industrin. Det är den som brukar sätta “märket” för andra branscher, som till exempel hotell- och restaurangbranschen. Men Visita som representerar arbetsgivarna inom hotell-och resturang har gjort det tydligt: deras anställda ska inte få rätt till de satsningar på lägstalöner som fack och arbetsgivare kommit överens om i både det nya Handels- och industriavtalet.

När retoriken hårdnar finns det bara en sak att göra för ett fackförbund som inte vill lägga sig platt. Det är att varsla om konflikt. Sagt och gjort. I onsdags eftermiddag varslade Hotell- och restaurangfacket om strejk.

I samband med strejkvarslet har det avslöjats att flera arbetsgivare delat ut blanketter till sina anställda och därigenom försökt registrera alla som är med i facket. Förutom att det är riktigt fult att svartlista alla som organiserar sig för en dräglig arbetsmiljö, så är det också olagligt. Och det är inga små arbetsgivare det handlar om. På listan står Grand Hôtel, Berns, Hotel C och Clarion Hotel Amaranten i Stockholm, Gothia Towers i Göteborg och Quality Hotel View i Malmö.

Det finns en lång tradition av att arbetsgivare inom just den här sektorn visar sina fulaste sidor. Varför? Det är knappast så att deras vinster är för små för att följa riktlinjerna på svensk arbetsmarknad. Snarare handlar det om att en stor del av de anställda utnyttjas som svart arbetskraft. Det är en bransch som lärt sig livnära sig på papperslösa och människor på botten av samhällshierarkin. Som Åsa Lindeborg skrev i Aftonbladet Kultur i veckan, så är just dessa människor som politiker snabbt vill utvisa i dag en viktig kugge i svensk ekonomi. Oavsett om vi väljer att blunda för det faktumet eller inte.

Det är knappast så att deras vinster är för små för att följa riktlinjerna på svensk arbetsmarknad.

Den andra aspekten är de många kvinnodominerade yrkena som finns i branschen. Den låglönesatsning som görs berör de som i dag tjänar mindre än 24 000 kronor i månaden. Att arbetsgivarna ställer sig på tvären inom hotell- och restaurangbranschen är alltså för att det kommer kosta dem mer än andra. Just på grund av det stora antalet underbetalda människor som finns inom sektorn.

Hotell- och restaurangfacket har nu varslat om strejk, och förbund efter förbund har ställt sig bakom och visat solidaritet. För det handlar inte bara om en rättvis löneutveckling och högre löner för dem som har lägst. Förlorar hotell-och restaurangfacket den här striden, blir stegen till en mer jämlik och jämställd arbetsmarknad allt fler. Men med tanke på den kraft som finns bakom rörelsen, och alla ögon som granskar arbetsgivare, finns ändå hopp om en skäligare arbetsmarknad för fler.