Vad handlar boken om?

Om en tjugoåttaårig kvinna som försöker rota sig i ett kallt och fientligt Stockholm. Hon försöker iscensätta ett mysigt och fungerande vuxenliv med känslor och beteenden hon tror att man behöver ha för att bli en människa.

Vad betyder titeln?

Just nu är jag här, men snart är jag någon annanstans. Huvudpersonen söker förtvivlat en upplevelse av närvaro och av helhet mellan sig själv och världen. Hon är besviken på att inte känna sig tillräckligt levande och hennes psyke är överbelastat av staden, av tillfälliga anställningar och relationer.

Din huvudperson har kallats osympatisk i recensioner – hur förhåller du dig själv till Elise?

Jag har ännu inte fått tillräcklig distans till boken för att egentligen tycka något om henne, hon var bara en kuslig blick på allting, som jag bar med mig medan jag skrev boken.

Du återkommer ju i Just nu är jag här till några av de teman du har skildrat i din kritik, händer det något när det i stället görs inom ramarna för en roman?

Det var svårt att skapa ett övergripande narrativ av något flyktigt. Jag började blogga för tolv år sedan, det passade mitt sätt att skriva, jag har ofta velat ge uttryck för en mer fragmentarisk och disruptiv erfarenhet av livet, där det inte finns något självklart försonande slut.

Det har gjorts en del jämförelser med Hjalmar Söderberg, och i SvD kallades Just nu är jag här för vår tids Jack. Tycker du själv att boken tillhör en litterär tradition? 

Jag tycker att det är roligt att jämföras med dem. Jag inspirerades mycket av Sartres Äcklet och av Sylvia Plaths Glaskupan, gillar det introspektiva och samtidigt överkänsliga.

Vad och vem mer har du inspirerats av?

Lana del Rey och Kent. Har kopierat allt från dem.

Romanens gestalter består till övervägande del av en kulturell medelklass som skildras både med avund och äckel. Varför är det denna grupp som står i centrum?

För att deras liv syns överallt och presenteras som det önskade och jag ville kanske skapa en spricka i kristallen.

 Jag ville kanske skapa en spricka i kristallen.

Vilken roll har själva skrivandet i romanens Tinder-prekariat?

Skrivandet blir en undanflykt ur ett klaustrofobiskt tillstånd men också ett sätt att uttrycka något som känns klart och rent i ett bedövande brus.