Efter den spanska statens våldsamma repression i söndags har självständighetsrörelsen fått ännu större stöd i Katalonien. Nu kan en självständighetsförklaring komma så tidigt som på fredag.
Det var under spända och stundvis våldsamma förhållanden som Kataloniens omtvistade självständighetsomröstning genomfördes i söndags. 2,2 miljoner människor deltog i omröstningen, vilket motsvarar nära hälften av de röstberättigade, och över 90 procent röstade för den spanska regionens självständighet. För den katalanska regeringen var det ett tydligt bevis på folkets demokratiska vilja. För Spaniens regering var det ett olagligt försök av radikala nationalister att splittra landet.
Med dragna batonger och kravallutrustning skickades de spanska nationalpoliserna ut till vallokaler runt om i Katalonien för att konfiskera valurnor och hindra söndagens omröstning. Över 100 lokaler fick sina urnor konfiskerade och polisen fick använda våld för att flytta på väljarna. Över 800 personer skadades och en 70-årig man miste livet i en hjärtattack i samband med polisens insatser, enligt myndigheterna.
”De sparkade på äldre”
Den spanska konservativa regeringens premiärminister Mariano Rajoy rättfärdigade och berömde polisens agerande, då konstitutionsdomstolen olagligförklarat omröstningen eftersom de hävdar att den bryter mot landets konstitution. Denna tolkning har fått stöd av Sveriges utrikesminister Margot Wallström som dock även vädjat om återhållsamhet från spanska regeringen.
I det centrala området Eixample i Barcelona belägrade polisen en skola där 500 människor väntade på att få rösta. Inlåsta i skolans innergård skrek de ”vi är inte rädda” medan ett 80-tal poliser bröt sig in genom grinden för att beslagta urnorna. 26-årige Jordi var skakad efter polisens ingripande. Han vill inte uppge sitt efternamn av rädsla för repressalier.
– De slog mot min mage och rygg med batongerna. Jag stod vid ingången till skolan och försvarade vår demokratiska rätt att rösta. Aldrig trodde jag de skulle gå så här långt, de sparkade på äldre människor på marken trots att vi inte gjort något olagligt, säger Jordi.
Målet var att stoppa omröstningen. I deras väg stod hundratals, ibland tusentals, väljare för som försvarade valurnorna. Många låste in sig i skolor och vårdcentraler eller satte sig i polisens väg. Det katalanska utbildningsministeriet uppger att skadorna efter nationalpolisens agerande uppgår till över tre miljoner kronor.
”Rajoy har gjort oss till nationalister”
Det tillsynes slumpmässiga agerandet av polisen, som stängde vissa lokaler medan andra förblev orörda, skapade förvirring och oro i röstköerna. Många uppgav att de inte hade planerat att delta i valet, men att de ändrat sig efter att den spanska regeringen verkställt flera av de repressalier som de hotat med. Över 14 tjänstemän anhölls veckan innan valet, flera av dem högt uppsatta i den katalanska regeringen. Tidningsredaktioner genomsöktes på valmaterial, liksom statliga myndigheter och tryckerier. Samtidigt riskerar alla som möjliggjort omröstningen, från tjänstemän till politiker, höga bötesbelopp.
De slog mot min mage och rygg med batongerna. Jag stod vid ingången till skolan och försvarade vår demokratiska rätt att rösta
75-åriga Emiliana Guerrero hade inte tänkt rösta då hon inte stod bakom självständighetsrörelsen, men efter statens agerande kände hon att något hade förändrats. Som en av många internmigranter från södra Spanien känner hon sig både spansk och katalansk.
– Mariano Rajoys agerande har gjort oss till nationalister, vi som inte var det innan. Vi är inte rädda för polisen. Precis som under Francos diktatur vill de kränka våra rättigheter, men jag är inte rädd för polisen. Jag har väntat på att rösta sedan fem på morgonen och kommer inte ge upp nu, berättar Emiliana.
På själva valdagen gick det lugnt till i majoriteten av vallokalerna. Enligt katalanska myndigheter var det 770 000 väljare som hindrats på grund av nedstängda vallokaler, något som drastiskt påverkat resultatet. Ja-sidans vinst var förväntad då unionisterna bojkottade omröstningen. Bara åtta procent röstade emot och resten röstade blankt i protest.
Självständighet på fredag
Självständighetsfrågan har stått i fokus för den politiska debatten i Katalonien de senaste fem åren. Under måndagen sökte den katalanska presidenten Carles Puigdemont medling från EU i hopp om att lösa konflikten. I protest mot polisens våld utlyste den katalanska regeringen och flera fackförbund generalstrejk under tisdagen. Stora delar av regionens ekonomi stängdes ner under dagen, inklusive hamnen, kommunikationerna, utbildnings- och sjukvårdsväsendet och de största butikerna. Samtidigt blockerades viktiga motorvägar över hela regionen och hundratusentals människor samlades i demonstrationer över hela Katalonien.
Dagarna efter omröstningen demonstrerade tusentals unga katalaner utanför nationalpolisens byggnader på flera ställen i regionen. Flest människor var det under generalstrejken, då tiotusentals människor deltog i protesterna. 17-åriga Abush Pintor från Barcelona deltog under flera dagar.
– Jag har aldrig stöttat självständigheten men de senaste veckorna har förändrat allt. Polisen mördade någon i söndags och de har misshandlat mina grannar och vänner. Vi kommer protestera mot ockupationsmakten och dess poliser tills de lämnar Katalonien, säger Abush.
Framtiden är fortfarande oviss då den katalanska regeringen valt att inte utlysa självständighet inom de utlovade 48 timmarna efter omröstningen, vilket den katalanska lagen kräver. Frågan om självständighetsförklaringen kommer i stället att debatteras i Kataloniens parlament på fredag. Vad som händer om Carles Puigdemont då väljer att utropa självständighet, såsom han har antytt, vet ingen.
