Det var som väntat konservativa ÖVP som segrade i Österrikes parlamentsval i söndags. Partiet som leds av den blott 31-årige Sebastian Kurz fick 31,4 procent av rösterna och väntas nu bilda regering med det högerextrema Frihetspartiet FPÖ. De senare fick 27,4 procent och blev därmed större än Socialdemokratiska SPÖ som med 26,7 procent gjorde sitt sämsta val någonsin. För FPÖ är resultatet däremot det bästa i partiets historia. Det understryker det politiska skifte som pågår över hela Europa och som Österrike länge har gått i bräschen för.
FPÖ grundades 1956 av en tidigare nazistisk minister och SS-officer men blev snabbt ett rumsrent parti med fokus på ekonomisk liberalism. Efter valet 1983 bjöds partiet in till regeringssamarbete med SPÖ. Efter att partiet slagit in på en främlingsfientlig bana under Jörg Haider blev FPÖ störst i valet 1999 och bildade regering med ÖVP. Det är alltså inte ovanligt med högerextrema partier i regeringsställning i Österrike. Det som dock är ovanligt för i år är hur långt åt höger de andra partierna har gått.
Rumsren främlingsfientlighet
ÖVP har under de senaste åren regerat i storkoalition med SPÖ. Sedan 2015 års flyktingkris har dock invandringsfrågan dominerat den politiska debatten. I ett Österrike som de senaste decennierna har blivit alltmer polariserat mellan ett vänsterlutande urbant befolkningsskikt och en högerpopulistisk och xenofobisk landsbygdsbefolkning har flyktingkrisen snabbat på omvälvningen av det politiska landskapet.
Kurz som väntas bli Europas yngste premiärminister någonsin ser nu ut att föra Österrike bort från den liberala mittenfåran
Den förre utrikesministern Sebastian Kurz vann kampen om ordförandeskapet i ÖVP på en ovanligt hård linje i asylfrågan. ÖVP:s partiprogram inför söndagens val kunde i princip sammanfattas i två delar: åtstramad asylpolitik och kraftiga skattesänkningar. Med populistiska utspel om militära gränskontroller mot Italien och burkaförbud har han lyckats vinna över väljare från såväl FPÖ som nyfrälsta invandringsskeptiker från andra partier. Kurz som väntas bli Europas yngste premiärminister någonsin ser nu ut att föra Österrike bort från den liberala mittenfåran och närmare länder som Polen och Ungern inom EU.
Inget vänsterparti
Det mest uppseendeväckande med söndagens val, och österrikisk politik i allmänhet, är dock bristen på vänsteralternativ. Socialdemokratiska SPÖ, som länge leddes av den legendariske Bruno Kreisky och på 70-talet regelbundet fick över hälften av rösterna, övergav sin ideologiska hemvist på 80-talet. Sedan dess har partiet drivit allt längre högerut. Den sittande kanslern Christian Kern var tidigare chef för det statliga tågbolaget och har hyllats för organiserandet av transporten av flyktingar längs Balkanrutten sommaren 2015. Hans politiska program har dock inte varit mer originellt än att skapa jobb genom att avskaffa arbetsmarknadsregleringar. Det är inte överraskande att partiet stadigt har tappat väljare, främst till FPÖ, och de senaste valen inte lyckats komma över 30 procent.
Problemet är att det inte finns mycket att tala om till vänster om SPÖ. De gröna är likt många gröna partier ideologiskt inkonsekventa när det kommer till ekonomi. Partiet som splittrades i två grupperingar inför söndagens val ramlade dessutom ur riksdagen efter att ha förlorat över 8 procent i stöd. Det kommunistiska KPÖ har länge försökt bilda en allians med andra mindre vänstergrupperingar och gröna partier, dock hittills utan framgång. För tillfället består oppositionen därför av SPÖ, nyliberala NEOS och en avhoppad grön politiker.
Att det kommer förbli så är ingen naturlag.
