Leif Östling, tills helt nyligen vd för Svenskt Näringsliv, tycker sig inte få mycket för sina skattepengar.
Med all rätt har han fått äta upp detta uttalande och idissla det ordentligt. Även borgerliga tidningar som Svenska Dagbladet har gått hårt åt honom. Han har naturligtvis åtnjutit skola, sjukvård, vägunderhåll, rättsstat, smittskydd, barnbidrag och så vidare.

Det allvarliga är ändå inte hans korttänkthet i sig – utan om stora delar av medelklassen börjar resonera i liknande termer. Allt fler arbetsgivare köper gräddfil i sjukvården för sina anställda – det är långt mer oroande än Östlings dumheter.
Om medelklassen inte längre litar till välfärden – då rämnar samhällskontraktet.
Det är dags att stå upp för den generella välfärden innan det är för sent. Det är dags att påminna oss om hur kampen för välfärden en gång fördes, och varför den behöver omfatta alla. Varför ska jag vara med och bekosta barnbidrag åt Wallenbergs barn? Därför att också de rika ska få ut något av välfärden, så att de inte lämnar skutan.

I samma andetag som Östlings uttalande redovisades att Facebook fått 139 miljoner kronor i bidrag från Sverige, från regering, riksdag och Luleå kommun. Det handlar om de stora serverhallarna utanför Luleå, Facebooks första utanför USA.
En representant för jätteföretaget uttrycker tacksamhet och förvåning över Sveriges stora generositet.
Annie Lööf säger att dåvarande regeringen såg det som en satsning på Norrbotten.
Och visst, det ger säkert många arbetstillfällen.
Men tidningarna i Sverige har tappat var tredje reklamkrona sedan 2008, till största delen beroende på reklamen i sociala medier.
Med 139 miljoner till Facebook har alltså skattepengar använts till att underminera den fria pressen och det offentliga samtalet.

Facebook kan användas på olika sätt, även till vänsteraktiviteter och protestmöten.
Men man ska ha klart för sig att det är ett amerikanskt vinstdrivande företag. Användarna är inte kunder, utan de är själva produkter, de är använda.
Man ska också ha klart för sig att vi isoleras i de åsikter vi redan har, det gäller inte bara Facebook utan alla sociala medier. Vi får mer och mer av det vi sökt upp, inget annat bryter in.

Det är dags att stå upp för demokratins grunder innan det är för sent.
Om fler och fler i medelklassen tänker som Leif Östling dräneras välfärden och samhällskontraktet upphör. Om då den fria pressen är ansatt av olika bubblor är vi illa ute.
Vilka som då stampar i farstun vet vi.