Sedan mer än en och en halv vecka råder undantagstillstånd i östtyska Chemnitz. Trots att demonstrationer, sorgemarscher och motdemonstrationer har avlöst varandra under veckan och den gångna helgen har lugn återinförts i staden. Polisen är numera påtagligt närvarande.
Det var den dock inte förra helgen.
Sedan förra måndagen har Chemnitz stått i centrum för debatten om invandring och högerextremism i Tyskland på grund av raskravallerna som ägde rum den natten. Enligt polisen ska över 5 000 högerextrema ha tagit över innerstaden sedan polisen kraftigt underskattat antalet demonstranter. I den laglösa zonen i centrum jagades invandrare och mörkhyade som villebråd. 18 personer ska ha skadats, inklusive tre poliser. Totalt ska 37 brott ha begåtts.
Orsaken till våldet var mordet på en 35-årig tysk man. Enligt polisen ska mannen ha stuckits ned med kniv av två asylsökande män från Syrien respektive Irak sedan två grupper råkat i bråk med varandra. Männen som är i tjugoårsåldern har sedermera gripits.

Väntat upplopp

Bilderna på högerextrema som demonstrerar framför Karl Marx-statyn i Chemnitz (tidigare kallad Karl Marx-Stadt), nynazister som gör Hitlerhälsning och maskerade och omaskerade män som angriper journalister har chockat Tyskland liksom övriga Europa. Att så många högerextrema, understödda av en stor massa vanliga människor, plötsligt kan ta över en hel stad verkar ha varit otänkbart för många. Det är dock lite i de gångna veckornas händelser som är ovanligt i Östtyskland.
Under 2017 ägde i genomsnitt fyra attacker på flyktingar eller institutioner med koppling till flyktingar rum om dagen i Tyskland enligt organisationerna Amadeu Antonio Stiftung och Pro Asyl. 264 attacker mot flyktingboenden registrerades, varav 16 var brandattentat. I parlamentsvalet för ett år sedan blev det högerpopulistiska partiet Alternative für Deutschland näst största parti i de östtyska delstaterna Thüringen, Sachsen och Sachsen-Anhalt. I sachsiska Dresden fortsätter den islamofobiska Pegida-rörelsen att locka stora skaror sedan grundandet för fyra år sedan. I en sådan kontext är, som författaren Max Czollek påpekat i Die Zeit, eskalationen som nu äger rum knappast förvånande.
Orsakerna till det östtyska tillståndet är många. Den överlägset viktigaste är dock ekonomisk. Sedan återföreningen 1990 har Östtysklands ekonomiska utveckling sackat efter den västtyska. Trots att man nyligen införde en nationell minimilön är löneskillnaderna mellan öst och väst fortfarande enorma: en västtysk tjänar i dag i genomsnitt 700 euro mer än en östtysk.
Därtill kommer det faktum att antalet invandrare är långt mindre i Östtyskland än i väst. De asylsökande som placeras där blir därför till tydliga syndabockar i ett samhälle med utbredd social misär där främmande kulturer länge varit frånvarande.

Polisen i fokus

Om något har varit överraskande i de senaste veckornas händelser har det med polisens agerande att göra. Redan före kravallerna i Chemnitz diskuterades huruvida högerextrema grupper hade stöd av element i den östtyska poliskåren. Debatten tog vid efter en Pegida-demonstration i Dresden för två veckor sedan där en privatperson uppmanade polisen att hindra ett kamerateam från att filma demonstrationståget. Polisen lydde mannen och valde att avbryta filmandet och kontrollera journalisternas dokument. Det avslöjades senare att mannen som tillkallat polisen själv var anställd på lokalpolisens ekobrottssotel och hade tagit ledigt för att delta i demonstrationen.

När våldsvågen bröt ut i Chemnitz tre dagar senare var den samlade polisinsatsen maktlös inför den högerextrema folkmassan. Detta trots att varningar hade kommit under dagen om att nynazister och högerextrema var på väg till staden från andra delar av Tyskland.

Trots att man nyligen införde en nationell minimilön är löneskillnaderna mellan öst och väst fortfarande enorma: en västtysk tjänar i dag i genomsnitt 700 euro mer än en östtysk

Den allvarligaste händelsen hade dock inget med kravallerna att göra. Förra tisdagen började en beskrivning på de två männen som misstänktes för mordet som utlöste våldet att cirkulera på högerextrema sidor på nätet. Flera organisationer och tongivande personer inom den högerextrema miljön, såsom AfD-ledamoten Stephan Protschka och Pegida-grundaren Lutz Bachmann delade dokumentet på Twitter. Namn, adress och detaljer om brottet nämns i dokumentet som enligt uppgifter ska vara autentiskt. Efterlysningen var dock inte offentlig vilket innebär att en polisanställd måste ha läckt det. Förra torsdagen stängde det sachsiska justitiedepartementet också av en anställd som misstänks ha spridit informationen.

Kopplingarna mellan den högerextrema miljön och polisen är inte ny och knappast unik för Tyskland. I samband med den så kallade NSU-härvan, i vilken en nynazistisk terrorcell som låg bakom flera mord på invandrare i mitten av 2000-talet lyckades undgå att bli upptäckt under flera år, har det avslöjats att polisanställda vid flera tillfällen valde att skydda gärningsmännen. De senaste veckornas händelser har dock ytterligare fäst uppmärksamheten på poliskåren.

Invandringsskeptisk vänsterpopulism

Samtidigt som debatten om högerextremt våld och polisens tillkortakommanden fördjupas pågår en parallell debatt om invandring i det tyska vänsterlägret. I tisdags sjösattes officiellt den nya massrörelsen Aufstehen (Stå upp) av vänsterpartiet Die Linkes gruppledare Sahra Wagenknecht. Hon tog tillfället i akt att tala om händelserna i Chemnitz:
– Vi har en påtaglig demokratisk kris. Chemnitz visar att vi behöver ett nytt uppbrott, sade hon i sitt öppningstal.
Wagenknecht talade om hur samhället håller på att förråas eftersom många människor känner att de lämnats i sticket av etablissemanget. Som bevis för detta nämnde hon att de tyska reallönerna i dag är lägre än för 20 år sedan. AfD:s framgångar och det högerextrema våldet hävdade hon är direkta konsekvenser av detta.

Den nya utomparlamentariska rörelsen som är inspirerad av Jean-Luc Mélenchons La France Insoumise och brittiska Momentum, och som redan har över 100 000 medlemmar, har dock redan fått kritik. Företrädare för Die Linke och andra partier menar att Aufstehen snarare än att verka för att skapa en vänstermajoritet i förbundsdagen, riskerar att ytterligare splittra vänsterlägret. Anledning till det är Wagenknechts kontroversiella åsikter om invandring.

Sedan migrationskrisen 2015 har Sahra Wagenknecht kritiserat såväl Angela Merkels regering som sitt eget parti och socialdemokraterna i SPD för att vilja importera billig arbetskraft från utlandet i form av flyktingar och därmed pressa ned lönerna för tyska arbetare. I ett försök att vinna tillbaka missnöjda väljare från extremhögern i framför allt Östtyskland har hon de senaste åren kämpat för att vänstern ska överge sin liberala syn på invandring, bland annat med ett förslag vid Die Linkes partikongress tidigare i somras om att begränsa ekonomisk migration.

Hennes åsikter har lett till stor upprördhet i de egna leden och till en infekterad debatt som inte visar några tecken på att lugna sig. Wagenknechts kritiker menar att hon bidrar till att legitimera extremhögerns världsbild. Det faktum att hon numera hyllas på fora tillhörande extremhögern (hon har till och med tillägnats en sång av den identitära rörelsen) antyder att kritiken inte är helt grundlös.
Vad Aufstehen, som redan kan skylta med kända namn som sociologen Wolfgang Streeck bland medlemmarna, kommer att kunna uträtta återstår att se. Säkert är dock att frågan om invandring och högerextremt våld mot invandrare även framöver kommer fortsätta att klyva de traditionella tyska partierna från höger till vänster.

_____________________________________

Prova Flamman gratis!

Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.