Äntligen, efter fyra månaders regeringskris, stod statsministern i talarstolen.

Stefan Löfven hade visserligen stått i riksdagens talarstol vid flera tillfällen sedan valet i september, men på måndagen var det som tillträdande statsminister.

– Herr talman, mandatperioden började i höstas. Det har blivit vinter. Men i dag, den 21 januari, börjar en ny regering arbeta, sade Stefan Löfven.

Det blir en regering med övervägande socialdemokratiska statsråd. Miljöpartiets andel av ministerskörden minskar, precis som deras andel av rösterna i riksdagsvalet. Fem ministrar till MP, mot tidigare sex. Socialdemokraterna får 18 stycken.

I den politiskt lättviktiga men synliga kulturminister-­rollen tillträder Amanda Lind, tidigare partisekreterare för MP. Hon ersätter Alice Bah-Kunke, som i stället toppar Miljöpartiets lista till EU-­parlamentet.

Ny digitaliseringsminister blir Anders Ygeman, som lämnade positionen som inrikesminister i samband med den så kallade IT-skandalen på Transportstyrelsen under förra mandatperioden.

Det kan bli en tung mandatperiod för den nya regeringen, vars politik efter både 73 punkter i januariöverenskommelsen med C och L och den regeringsförklaring som presenterades under måndagen på många sätt är höljd i dunkel. Flera av de presenterade förslagen tycks motstridiga, och går stick i stäv med traditionell socialdemokratisk politik.

Politiska hållpunkter för mandatperioden

Exakt hur den nya regeringens politik kommer se ut under den kommande mandatperioden är fortfarande oklart. Men det finns vissa besked. Flamman presenterar ett urval av de lagändringar och utredningar som Stefan Löfvens regering hittills satt tidsplaner för. Grafik: Tor Gasslander

Bland annat lovade Stefan Löfven på måndagen, i linje med överenskommelsen med C och L att marknadshyror ska införas vid nybyggnation. På samma gång ska stödet till byggandet av hyresrätter öka.

Och samtidigt som den nya regeringen inleder sitt arbete samlas också motståndet mot deras politik. Den överenskommelse som Socialdemokraterna slöt med Centerpartiet och Liberalerna för att kunna säkra regeringsmakten var inte billig, och även grupper som traditionellt stått Socialdemokraterna nära förbereder sig nu på att bekämpa delar av den politik som den nya regeringen utlovat.

Allra hårdast har kanske Vänsterpartiet gått ut. Trots att V släppte igenom S-MP-regeringen lovade partiledaren Jonas Sjöstedt att kräva misstroendeomröstning om regeringen går vidare med flera av de löften de än så länge presenterat.

För att fälla regeringen skulle Sjöstedt dock behöva stöd från högersidan i politiken. Om M, KD eller SD är beredda att göra det för att stoppa till exempel marknadshyror är oklart.

Och Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen, är skeptisk.

– Jag tror inte att det hjälper jättemycket att en regering faller om den som följer bara några veckor senare vill göra samma sak. Och dessutom kan plocka upp den utredning som redan är tillsatt, säger han till Flamman.

För Hyresgästföreningen är dock striden om marknadshyror avgörande. I den ligger, förutom bostadsmarknadens framtid, också själva föreningens existensberättigande.

Hyresgästföreningen förhandlar om hyrorna för medlemmarnas räkning. Med marknadshyror behövs ingen förhandling. Den ändring som riksdagen presenterat gäller visserligen bara nyproduktion, men Martin Hofverberg tror inte att det stannar där.

På fackförbundet TCO mobiliserar man också krafterna. Där är den viktiga frågan dock arbetslivets turordningsregler. En annan av de kompromisser där Stefan Löfven brutit med den socialdemokratiska traditionen.

– De som har drivit det här, framförallt inom centern, är ute att ändra maktbalansen på hyresmarknaden, inte att de tror att det får så stor effekt i sig. För varför annars genomföra något som de flesta bedömare menar bara kommer göra hyrorna dyrare utan att fler bostäder kommer till?

Nu ska Hyresgästföreningen verka som experter i den tillsatta utredningen, och försöka styra bort den från den inslagna vägen. Någon majoritet för att stoppa marknadshyror i riksdagen finns däremot inte i nuläget.

– Vår utgångspunkt är att vi måste hitta fler i den här riksdagen som värnar den svenska modellen på hyresmarknaden. Ingenting är över förrän den här ändringen är skriven i lag, och det är lång väg dit, säger Martin Hofverberg.

På fackförbundet TCO mobiliserar man också krafterna. Där är den viktiga frågan dock arbetslivets turordningsregler. En annan av de kompromisser där Stefan Löfven brutit med den socialdemokratiska traditionen.

Det gamla systemet är i grunden enkelt: sist in – först ut. Den som arbetat kortast tid blir först att sluta när ett företag skär ned. Systemets införande har beskrivits som en avgörande seger för fackföreningsrörelsen, och det är inte bara TCO som spänner musklerna. Även LO har riktat kritik mot förslaget.

– Vi förstår att partiet behöver kompromissa, men LO har inget besvärligt parlamentariskt läge att ta hänsyn till. Vår uppgift är alltid att först och främst företräda våra medlemmars intressen och det ska vi fortsätta att göra, sa LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson tidigare i veckan.

LO framhåller också att Socialdemokraterna faktiskt har gett parterna möjlighet att reda ut frågan innan en utredning är klar – på ett liknande sätt som när överenskommelsen om strejkrätten slöts mellan fack och näringsliv under förra året.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, menar dock att en sådan förhandling skulle föras på ojämlika villkor.

– Det här är ingenting som är främmande för parterna att förhandla om. Men då vill man ju helst göra det på sina egna villkor, och utan att det pågår en utredning om att förändra villkoren i lag, säger han till Flamman, och fortsätter:

– Om vi läser vad det här handlar om så ser man att det kan sätta mest på press på den ena parten. Arbetstagarparten.

Det är inte heller bara på de stora organisationerna med tillgång till utredningsarbetet som motståndet mot den nya regeringens politik samlar sig. På flera håll i landet planeras folkliga demonstrationer bland annat för att försvara bostadsmarknaden mot införandet av marknadshyror. På demokratinätverket Skiftet har man svårt att bestämma sig vad man är mest arga över.

– Just nu analyserar vi hela överenskommelsen. För nu kommer Sverige gå in i ett läge där vi har ett utredningsberg framför oss, säger Robin Sachari, chef på Skiftet, till Flamman.

Han kan dock redan förutspå en kommande strid gällande värnskatten, den särskilda statliga skatt som personer med en inkomst över drygt 600 000 kronor om året betalas. Också den är något som Stefan Löfven i sin överenskommelse lovat att ta bort.

– Stefan Löfvens regeringsförklaring säger dels att jämlikheten är viktig, samtidigt säger man att man ska avskaffa värnskatten. Det går inte ihop. Det är att säga en sak och göra en annan, säger Robin Zachari.

– Det är en inbyggd tidsinställd bomb.