Är det en invecklad plan som vi inte ännu kan se målet för? Är det vanlig ondska? Eller är det helt enkelt så att Liberalernas partiledare har drabbats av panik?
Det är ändå bra drama, det får man ge dem.
Efter två hundra år i svensk riksdag kan Liberalerna tvinga fram ett nyval och därmed spränga bort sig själv från den politiska kartan för alltid. Men det vore en rejäl krater för historien, i alla fall.
Nyamko Sabunis ursäkt – något annat kan man faktiskt inte kalla det – är en löjlig teknikalitet.
Liberalernas partiledare säger sig vara beredd att lämna budgetsamarbetet med regeringen och Centerpartiet över den ”humanitära ventil” som S och MP vill införa i flyktingpolitiken. I praktiken handlar det om att vissa personer som saknar formella asylskäl ändå ska kunna få stanna i landet om det finns särskilt starka humanitära skäl för det.
Liberalerna har själva beräknat kostnaden till en miljard. De är en beräkning som redan från början är rätt luddig i kanterna, och Sabuni säger själv till SVD att siffran lika gärna kan vara till exempel 50 000.
Även en miljard är i statsbudgetsammanhang ganska lite: ungefär en promille. Men det är en hjärtefråga, säger Sabuni.
Tänk det: att det skulle vara en hjärtefråga att vissa personer med särskilt ömmande humanitära skäl inte ska få vistas i Sverige. Utan att ha några jättehöga tankar om Nyamko Sabunis ryggrad är det ändå svårt att tro. Hjärtefråga, verkligen? Krävs det inte ett rejält mått av ganska outspädd ondska för att just detta ska bli ens hjärtefråga?
Men möjligen är det ändå en trovärdigare förklaring än att utspelet skulle vara en del av något slags hemlig plan. Liberalerna har under tre procent i sammanvägda opinionsundersökningar. Ett nyval kan mycket väl bli deras sista. Även om det inte blir det så fortsätter Sabuni lova att hon inte kommer att ingå i en regering med SD. Hon byter därmed inflytande mot inget inflytande. Agerandet sätter också strålkastarljuset på en pikant detalj för L: S, C och MP har, med fortsatt stöd av V, en egen majoritet. De behöver inte Liberalerna.
Då återstår panik. Sabuni har varken en plan eller en moralisk kompass. Hon bara måste göra något för att få sitt parti, vars åsikter i så gott som alla frågor nu uppfattas som helt irrelevanta av väljarna, att synas. Och ja, att spränga sig själv i luften drar ju åtminstone blickarna till sig.
