Mitt under brinnande pandemi skakas Nepal av en regeringskris. I centrum står två kommunistpartier som fram tills för två månader sedan var enade men nu kämpar om makten. Flamman talade med geografen och Nepal-experten Emmanuel Véron om den märkliga situationen.
Vad utlöste regeringskrisen i Nepal?
– Sedan utbrottet av coronapandemin har den nepalesiska ekonomin kollapsat. Landet är till stor del beroende av turism, och i och med att den i princip har upphört har landet slungats in i en politisk kris. Dessutom lider landet fortfarande av sviterna av den förödande jordbävningen 2015. Regeringen hade svårt att nå fram med hjälp till alla drabbade områden, vilket gjorde att dödstalet blev högt. Fattigdomen har ökat kraftigt i landet sedan dess, ett problem som har förvärrats av de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen. De två tidigare regeringspartierna strider nu om makten.
Dessa två partier är det marxist-leninistiska Nepals kommunistiska parti och ett maoistiskt parti med samma namn. Hur ser förhållandet mellan dessa partier ut?
– Det är en speciell situation. Efter flera års inbördeskrig mellan 1996 och 2006, som ledde till att monarkin störtades och en federal republik infördes 2008, enades dessa partier 2015. Sedan dess är alliansen mellan dem inskriven i konstitutionen. 2018 bildade de ett gemensamt parti. Men i december lät premiärminister Oli upplösa parlamentet och utlysa nyval, och den 8 mars i år upplöstes partialliansen då högsta domstolen beslutade att sammanslutningen inte var konstitutionsenlig. Så de kommer att ställa upp som separata partier i valet i juni.
Är dessa partier så radikala som de låter eller ska de snarare uppfattas som historiska reliker?
– De har länge stått för sin respektive ideologi. Men eftersom Nepal är ett väldigt agrart land med en stor turismsektor har de tvingats föra en relativt liberal politik. Det finns också en stor nepalesisk diaspora i världen som bistår sina släktingar och landet genom att skicka hem remitteringar. Många kvinnor hamnar också i prostitution, för att inte säga barnprostitution, som är ett stort problem i Nepal. Det är alltså en väldigt underutvecklad ekonomi. Den rådande ekonomiska krisen har dock fått dessa två partier att åter föra en mer vänsterinriktad politik.
Hur förhåller de sig till de mäktiga grannarna Kina och Indien?
– Nepal är en internationell diplomatisk tvistefråga mellan Kina och Indien. Dessa länder utövar stor påverkan på de två partierna. Historiskt har Kina stött det maoistiska partiet medan Indien har stött det marxistiska. Inför valet som är planerat att hållas nästa månad kommer Indien att stödja ett av partierna och Kina båda, eftersom de främst är måna om att befästa gränsen mot Tibet. Nepals gräns mot Indien är öppen medan den är stängd mot Kina.
Hur har pandemin påverkat situationen?
– Det finns två problem. Det första är den ekonomiska krisen som redan existerade och som bara har förvärrats av coronakrisen. Vad gäller själva smittspridningen är situationen väldigt allvarlig, speciellt med spridningen av de nya indiska varianterna. Staten har helt förlorat kontrollen. Och det kommer att få konsekvenser för valet nästa månad. De två kommunistpartierna anklagar nu varandra för korruption och för att ha misskött hanteringen.
