Jag tror att kulturpolitiken utgör stommen till ett solitt civilförsvar. Förstår vi i vänstern inte det så riskerar vi att bli ett lätt byte för kulturnationalism, konservatism och bildningsslapphet. I en ledare i Dalademokraten av Göran Greider presenterades 17 teser för en radikal kultur­politik. De är sedan tidigare publicerade men aktualiserades av kulturministerdebatten, som ett sätt att staka ut en kulturpolitisk riktning i brist på att ansvarig minister gör det. Greiders teser är en bra början till handlingsplan, men frågan är hur listan fortsätter. Här kommer min fortsättning på listan.

18 En radikal kultur­politik börjar med barnen.

19 En radikal kulturpolitik prioriterar och värdesätter kulturen som nyckel till ett rikt språk, både svenskan och andra språk. Stärk hemspråksundervisningen!

20 En radikal kulturpolitik har instrumentlärare på Kulturskolan som har rätt till heltidsanställningar.

21 En radikal kulturpolitik tillåter aldrig stängningar av bibliotek eller en undermålig bemanning på dessa. Det gäller i synnerhet barnbibliotekarier.

22 En radikal kulturpolitik utropar nödläge när konstverk upptäcks i containrar, så som skedde nyligen i SD-styrda Sölvesborg.

23 En radikal kulturpolitik sätter omedelbart in moteld när demokratiska partier, vissa med en historia med höga bildningsideal, krokar arm med ett parti som har en nationalistisk kultursyn.24 En radikal kulturpolitik sätter stopp för privatiseringar och granskar offentligt finansierade institutioner som upplåter sig som marknadsplatser för betalande företag. Exempel? Liljevalchs konsthall och Kulturhuset.

25 En radikal kulturpolitik värnar folkbildning och studieförbundens medlemmars inneboende drivkraft att vilja förkovra sig av egen kraft och lust.

26 En radikal kulturpolitik har en strategi för samtidskonsten på kommunal nivå där armlängds avstånd inte kan förhandlas bort i näringslivsallianser.

27 En radikal kulturpolitik förstår att det inte blir någon konst i samhället om det inte finns ateljéer och andra arbetsytor till anständiga hyror.

28 En radikal kulturpolitik förstår och agerar på sam­bandet mellan bristen på möjlig­heter för alla samhälls­klasser att förkovra sig och kriminalitet.

29 En radikal kulturpolitik värnar självklart fri entré till alla museer.

30 En radikal kulturpolitik ger i uppdrag åt branschen att ta fram förslag för hur konstnärer ska kunna delta närmare samhället under anställningsliknande villkor, för att kunna försörja sig och för att möjliggöra nya radikala konstpraktiker. Till exempel i vården.

31 En radikal kulturpolitik satsar på kultur och mötes­platser i för­orterna. Stängningen av Tensta Träff är en skandal.

32 En radikal kulturpolitik förstår att friskolors tomma löften och en under­visning som rationaliserar bort humaniora skapar generationer utan demokratiska verktyg.

33 En radikal kulturpolitik ser inte på fri och politiskt oberoende kultur som ett okomplicerat nöje, utan som den mest solida garanten mot konservatism, klassklyftor och totalitarism.

34 En radikal kulturpolitik förstår sambandet mellan likgiltighet inför kulturens utsatthet och de ökande hoten mot demokratin.

Vem vill fortsätta den kultur­politiska manifeststafetten?