Bland allmännyttans 21 största bolag gjorde 18 mångmiljonvinster enligt deras senaste resultatrapporter. Det visar siffror som Flamman har tagit fram.

Nu vill bolagen höja hyrorna med 8,7 procent.

– Det är fullkomligt orimligt. Fastighetsbolagen har gjort enorma vinster, allmännyttan har enorma pengar, säger Eva Fee, företrädare för Hyresgästföreningen på lokal nivå och samordnare i nätverket Nej till marknadshyra, till Flamman.
Sedan 2001 finns lagstadgade krav på att allmännyttans bolag ska drivas som om de vore helt vanliga vinstdrivande företag: de är alltså ålagda att gå med vinst.

Enligt Eva Fee har det gjort att allmännyttans huvudfokus har ändrats: från att förse allmänheten med bostäder till att generera vinst.

– Allmännyttan har sedan man ändrade lagen 2001 fastnat i en kultur där man ska leverera så hög avkastning som möjligt. Nu är det dags att ställa frågan: vad ska de egentligen med sina vinster till? Vi har allmännyttan just för att när det är dyrtider så ska man se till att hyresgästerna inte drabbas, utan att de kompenseras i stället. Det finns alla möjligheter att frysa hyrorna.

Den 23 november begärde Familjebostäder, allmännyttans största bolag, medling. Man kunde inte komma överens med sin motpart Hyresgästföreningen om hyresökningarna för nästa år. Enligt Familjebostäder måste en stor hyreshöjning till för att kompensera för de stora kostnader som bland annat höga energipriser innebär.

Samtidigt kan Flamman visa att företaget gjort mycket stora vinster på sina hyresgäster under det senaste räkenskapsåret, 2021. I praktiska termer handlar det en rörelsevinst på drygt 35 000 kronor – per bostad.

– Vi har förståelse för att man som hyresgäst tycker att det är ett högt yrkande. Det är högre än det har varit på många år. Men trots att det är ett högre yrkande kommer det inte ens att täcka de ökade utgifter vi har, säger Stefan Sandberg till Flamman. Han är VD för Stadsbostäder som förhandlar hyran för tre bostadsbolag i Stockholm, däribland Familjebostäder.

Familjebostäder gjorde en vinst på 35 000 per hushåll förra året. Kan man inte ta av de pengarna i stället för att höja hyrorna?

– De enda intäkterna som bolagen får, det är från hyrorna. Och det genererar en vinst där alla pengar stannar kvar i bolaget. Det är vår enda inkomstkälla för att kunna bygga nytt. Hade vi gått plus minus noll, då hade vi inte kunnat investera något framöver, säger Stefan Sandberg och fortsätter:

– Det är viktigt för ett allmännyttigt bolag att ha en långsiktigt hållbar ekonomi. Jag tycker att det är viktigt att säga att det inte är någon extern ägare som tar ut vinster.

Något besked om hur höga hyrorna blir tror Stefan Sandberg inte att hyresgästerna kan vänta sig förrän senare i januari. Något sätt att veta om medlarna kommer att lägga sig närmare bostadsbolagens eller Hyresgästföreningens tänkta nivåer finns inte heller.

Men det finns exempel på hyresförhandlingar som har avslutats där nivåerna blev bra mycket lägre.

Hos allmännyttiga Gislavedshem blev hyresnivån till exempel 3,7 procent högre än tidigare. Alltså mindre än hälften av den höjning allmännyttan centralt menar är absolut nödvändig. Gislavedshus gjorde 2021 en vinst på 4 000 kronor per bostad. Det vill säga tiotusentals kronor mindre än allmännyttans största bolag.

– Jag har genomfört en förhandling, det är positivt att vi har kommit överens. Jag har ju skrivit under. Men tyvärr kommer det innebära att vi får göra besparingar, säger Malin Larsson, VD på Gislavedshem.

Vilka besparingar det kommer att handla om vill Malin Larsson inte diskutera när Flamman ringer, eftersom budgeten för nästa år ännu inte är färdig. Men hon är säker på att det kommer att drabba dem som bor hos Gislavedshem.

– Jag tycker att det är väldigt tråkigt att behöva anpassa vår verksamhet, och det kommer att drabba hyresgästerna.

Är det inte dumt att av Hyresgästföreningen att driva ett krav som kommer att drabba hyresgästerna?

– Den förståelsen finns tyvärr inte. De som förhandlar åt hyresgästerna bor inte i Gislaved.

Betyder det att de har dålig koll på de lokala förutsättningarna?

– Jag skulle säga att vi har väldigt olika bild av verkligheten.

Enligt Eva Fee kan striden om hyrorna i allmännyttans största bolag, med hundratusentals hyresgäster, komma att avgöras av en kamp inom Hyresgästföreningen. Mellan mer aktivistiskt lagda medlemmar, som hon själv, och en ledning som ofta är mer moderat i sina ställningstaganden. Om medlarnas bud är för lågt bör det förkastas, enligt Eva Fee.

– Om det skulle komma ett bud på mellan fyra eller fem procent, då borde man säga nej.

Vad händer annars?

– Risken är ju att hela mobiliseringen mot dyrtid tippar över i högerpopulism.

Du menar om man upplever att institutioner som Hyresgästföreningen sviker?

– Ja, och de sviker ju redan regelbundet. Det har uteslutits aktivister och så vidare. Men just nu får vi se den här mobiliseringen kring hyrorna som ett avstamp. Till och med Socialdemokraterna är ju upprörda.