Den som undrar varför ungdomen har förlorats till högern behöver bara öppna appen Tiktok. Det är en plattform för videodelning som formar ungas uppfattning om klass och välmående på ett sätt som är motbjudande.

Sedan appens inträde i svenska hushåll har vi läst otaliga artiklar om föräldrar som är oroliga över sina barn som sitter limmade framför bildskärmen. Vi har lärt oss att appen gör oss dummare och latare, att den möjliggör för mobbning och näthat. Listan är lång och det mesta av kritiken är befogad. Det skadliga innehållet på Tiktok borde väcka en större moralisk diskussion.

Men något som går förbi mer obemärkt är hur klass framställs. Det har blivit helt normalt att visa upp trender och livsstilar som bara några få procent kan drömma om.

I till synes harmlösa videor idealiserar barn och ungdomar överklassens rikedom och lyx. Till en somrig låt av Håkan Hellström eller fågelkvitter och taggar som #swedishsummer eller #scandisummer romantiseras båtar, champagne, röda hus med vita knutar, resor och restaurangbesök. Budskapen lyder ofta ”Fyra månader kvar till detta” eller ”Längtar”. Under taggen #getreadywithme visar ungdomar i stället sin outfit för dagen och prissumman på plaggen är ofattbar. På Tiktok är det vardag att skryta om pengar och privilegier.

Så en dag kom en motreaktion. ”Här är svensk sommar för mig som invandrarunge”, skrev en kritisk röst, till bilder på en offentlig badplats, en klätterställning, en skolgård och en konstgräsplan. Då gick upp för mig hur det känns att inte leva upp till den vardag som romantiseras i appen.

När Instagram lanserades gick jag i högstadiet. Till en början var innehållet avskalat. Det bestod sällan av lyxig vardag eller prylar, utan av suddiga bilder från en hemmafest eller dagens frukost. Sedan flyttade allt fler företag och influerare in till appen, och med dem kom även skeva kroppsideal, skadliga hälsobudskap och köphets. Med åldern har jag blivit bättre på att filtrera bort innehåll som triggar självskadebeteende. Det är de vuxna, forskningen om psykisk ohälsa kopplat till sociala medier, och omgivningen som ska ha ett stort tack för det.

Ny forskning från University of Vermont i USA visar att Tiktok skapar en toxisk kultur med osunda kroppsideal som leder till ätstörningar hos unga. Det är känt sedan tidigare att det finns en koppling mellan sociala medier och psykisk ohälsa. Något som däremot saknas i samtalet om appen är vad det gör med barn och ungdomar att exponeras för verklighetsfrånvända livsstilar som kretsar kring ekonomisk status.

Trenden att uppvisa dyra sommarlov, prylar och pengar i överflöd är både oroväckande och skadlig. Låt dig inte luras av videosnuttarnas gullighet. De normaliserar en osund livsstil som för de allra flesta är helt ouppnåelig.