I Indien protesterar stora folkmassor mot att miljontals namn strukits ur röstlängderna. På Gustav Adolfs torg i Göteborg samlas en liten skara för att visa sitt stöd. Men flera vill inte framträda med namn – av rädsla för följderna både i Sverige och i hemlandet.
I novemberskymningen på Gustav Adolfs torg står 15 demonstranter och fryser. De är indier, här för att visa stöd för de stora demonstrationer som har svept genom hemlandet på senare tid.
I Göteborg finns många indier med koppling till stadens tech- och it-sektor. De är gästforskare på Chalmers, ingenjörer på SKF och Ericsson. Men i den här rollen är de ovanliga. Gustav Adolf-statyn är ingen främling för palestinska, iranska eller israeliska flaggor. Den indiska är en ovanligare syn bland protestplakaten.
Att indier betraktas som något av en skötsam idealminoritet verkar de vi pratar med vara väl medvetna om. En kille håller i en skylt med budskapet ”Att protestera är en rättighet, inget brott”. Oroligt frågar han om jag uppfattar den stillsamma samlingen som störande. Jag vet inte riktigt vad jag ska svara.
En av talespersonerna fyller i:
– Vanligtvis går vi indier inte ut och protesterar. Vi försöker vara den exemplariska minoriteten.
Ändå har gruppen samlats denna råkalla söndag, den 1 november, för att under namnet Progressive Indians in Sweden visa sitt stöd för protesterna i Indien. Demonstranterna menar att själva rösträtten är under attack.
Omkring 130 miljoner namn – fler än Japans invånare – har strukits ur landets röstlängder under en omfattande översyn. Oppositionen anklagar valmyndigheten för att gynna premiärminister Narendra Modis hindunationalistiska parti BJP och utestänga röstberättigade. Valmyndigheten och regeringen förnekar anklagelserna och säger att översynen ska rensa bort bland annat dubbelregistreringar och personer som inte är röstberättigade.
Förändringarna har utlöst stora protester. Både etablerade oppositionspartier och den nya ungdomsrörelsen Cockroach Janta Party, ”Kackerlackspartiet”, kräver att valmyndighetens högste chef Gyanesh Kumar avgår.
På torget i Göteborg står mjukvaruutvecklaren Kiran Tomy.
– Man måste förstå hur utvecklad, avancerad och transparent den indiska demokratin har varit. Nu stjäls den framför våra ögon. Vi är här för att stödja dem som försvarar den.
Flera av demonstranterna återkommer till en djup stolthet över den indiska demokratins historia. De framhåller också att protesterna förblir fredliga trots hård polisiär repression.
I den lilla gruppen ber flera att inte bli omnämnda med namn i tidningen. De oroar sig både för att få svårigheter att resa in i hemlandet och för påtryckningar från andra landsmän i Sverige.
Shrikanth, som inte vill ha med sitt efternamn, förklarar:
– Vi får utstå mycket hån och ifrågasättanden: ”Varför är ni så antinationella?” De försöker skrämma oss.
