Den 25 september dör en kvinna i 25-årsåldern efter ett sprängattentat i Uppsala. Attentatet var riktat mot hennes granne, en person med kopplingar till gängkriminalitet. Hon är den andra personen utan gängkopplingar som dödas bara i Uppsala under september 2023. Två veckor tidigare sköts en ung man till döds, på väg till sitt jobb inom hemtjänsten.
Under året har våldet eskalerat på flera platser i Sverige, och flera politiker i både regeringen och oppositionen har krävt hårdare tag – från undantagstillstånd och utegångsförbud, till ospecificerade förslag om att sätta in militären mot de gängkriminella.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Samtidigt finns det ett fåtal platser i Sverige där gängvåldet faktiskt minskat. I Malmö, som länge användes som skräckexempel, har mängden skjutningar sjunkit kraftigt sedan 2018. Minskningen kan kopplas till kommunens program Sluta skjut, som bygger på metoden gruppvåldsintervention (GVI). Metoden utvecklades i Boston under 1990-talet, efter en liknande gängvåldsepidemi. Där ledde användandet av GVI till att antalet mord bland unga sjönk med 63 procent.
I grunden bygger GVI på samverkan mellan polis och civilsamhälle. Målet är att det grupptryck som leder ungdomar in på en kriminell bana ska ersättas av ett alternativt tryck från föreningar, organisationer och företagare i hemområdet.
De här personerna begår hemska handlingar, men det är oftast samma personer som är offer för handlingarna.
– Man visar att det finns ett samhälle runt dem, säger William Wikström som är projektledare på Brottsförebyggande rådet.
En av de metoder som används är ett möte som kallas ”call-ins”, dit de gängkriminella bjuds in för att samtala med andra aktörer i området.
– Man bjuder in myndigheter men också folk från civilsamhället som har betydelse för individerna i grupperna. En gammal fritidsledare, en gammal fotbollstränare eller någon annan viktig person inom en församling eller moské. Någon som man tror att de här individerna lyssnar till.
Efter framgångarna utomlands och i Malmö har bland annat Vänsterpartiet förespråkat att metoden ska införas i fler svenska städer.
Metoden bygger på att möta gängkriminella med respekt. Kan man verkligen respektera folk som hänger sig åt besinningslöst våld?
– De här personerna begår hemska handlingar, men det är oftast samma personer som är offer för handlingarna. Det är viktigt att de får känna att det finns en annan möjlighet för mig att hitta ett sammanhang. Ofta vill de själva inte hålla på med det här. De flesta involverade vill inte veta av våldet, men tror att det är en nödvändighet. Vi vill få dem att inse att det finns andra sätt att lösa konflikter och leva, säger William Wikström.
Regeringen har minskat anslagen till civilsamhället. Hur påverkar det här möjligheterna att arbeta med GVI-metoden?
– Lokalsamhället är avgörande för arbetet med GVI, och om civilsamhällesaktörer där får mindre medel så är det klart att förutsättningarna inte blir bättre. Men är det några som vet hur man trollar med knäna så är det civilsamhället.
GVI verkar ha fungerat bra i Malmö, men metoden används även i Uppsala och Huddinge. Där har våldet snarare ökat. Funkar verkligen metoden?
– De har inte kommit så långt. Huddinge har kommit en bit på vägen, men Uppsala är inte i operativ fas. Malmö är de som kommit längst, och de har varit i gång länge.
