Ensamma existenser ger sig ut på en gemensam resa, i språklig upplösning men med munter inställning till samhällskollaps.
Havet har slukat Hirukis hemland, benämnt som ”Sushilandet”, och hon har hamnat i Skandinavien. Där har hon rationaliserat de skandinaviska språken till en ny variant som hon kallar panska. När hon hör talas om att en landsman finns i Europa söker hon upp honom för att kunna prata på sitt modersmål. På vägen dit träffar hon den danska lingvisten Knud, indiska Akash, tyska Nora och grönlänningen Nanook. Den sistnämnde påstår sig komma från Sushilandet, för att undkomma rasismen mot inuiter. Av olika anledningar slår de alla följe för att hitta Hirukis landsman.
Det är premissen för japanska författaren Yoko Tawadas Spridda över jordklotet som nu har kommit i svensk översättning av Vibeke Emond. Två av den flerprisbelönta Tawadas böcker har tidigare översatts till svenska, En isbjörns memoarer och Sändebudet.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Spridda över jordklotet innehåller en del för utomstående okända japanska folksagor som generöst nog förklaras av Edmond med hjälp av fotnoter. En återkommande saga är Tsuru no ongaeshi (”Tranans återgäldande”) om en trana som utger sig för att vara en människa. En metafor för hur karaktärerna döljer sitt ursprung för att passa in.
Något har uppenbarligen hänt ute i världen. Orsaken till Sushilandets försvinnande är de stigande havsnivåerna. Läsaren får veta att Kina inte längre exporterar varor, att det blivit varmt nog på Grönland för att odla grönsaker och att invandrare i Skandinavien har en prekär tillvaro. Trots den olycksbådande inramningen är stämningen inte dystopisk, utan mer vemodig.
En lättsam – nästan skämtsam – ton genomsyrar boken. Till exempel utgår danska Knud från att maträtten sushi kommer från Finland, då han blandar ihop det med ordet sisu. Det blir en flytande inställning till sanningen som passar in i en värld där allt är upplöst. Vad händer när ens kultur försvinner?
Ensamheten som de få kvarvarande personerna från Sushilandet upplever när deras kultur och språk försvinner blir påtaglig i Hirukis sökande efter sin landsman. När de till slut hittar honom har han blivit stum efter att under lång tid bara ha kommunicerat med kroppsspråk. Men det är inte bara de som behöver finna sig i en ny tillvaro. Nanook, vars inuitkultur har smält bort med klimatförändringarna, är också vilsen och sökande. Under resan sammanfogas de nyfunna vännerna till ett nytt sammanhang där kommunikationen sker sömlöst genom panska, engelska och tillit.
Genom vår förmåga att anpassa oss klarar vi av förändring. Även om identiteten suddas ut och länder försvinner går det att hitta samhörighet. Det är en munter inställning till samhällskollaps, som i denna spretiga bok lämnar lite för många frågor obesvarade.
