Arbetare kan gynnas av algoritmer och AI-teknik. Åtminstone i industrier med stark fackanslutning. Det menar LO-ekonomen Fredrik Söderquist i en ny studie.
AI-teknik och algoritmer har hamnat i centrum för diskussionerna om arbetsmarknadens utveckling. Ofta är det de negativa aspekterna som lyfts fram, i form av integritetskränkande övervakning på arbetsplatsen eller ökad arbetsintensitet.
Men i ett nytt forskningskapitel baserat på intervjuer med gruvarbetare och arbetsgivare på gruvföretaget Boliden menar LO-ekonomen Fredrik Söderqvist (bilden) och German Bender från tankesmedjan Arena Idé att algoritmisk arbetsledning kan ha en positiv effekt även från arbetarens perspektiv.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Den funktion som står i centrum av studien är det positioneringssystem som gör det möjligt att spåra människor och se var de befinner sig i varje givet ögonblick. Tekniken är kontroversiell, och har kritiserats hårt när den använts inom tjänstesektorn.
– Det här är teknik som kan användas på ganska obehagliga sätt. Den här typen av spårning är grunden till att gigarbetare, folk i hemtjänsten och Amazon-arbetare hela tiden piskas på, säger Fredrik Söderqvist till Flamman, och fortsätter:
– Där tror jag det finns en smittoeffekt av algoritmisk arbetsledning och maskinbaserad detaljstyrning.
Samtidigt menar Fredrik Söderqvist att det finns positiva aspekter av tekniken. En av dem är ökad säkerhet på otrygga arbetsplatser.
– I alla gruvor måste du hela tiden veta var folk befinner sig, om någon olycka skulle inträffa. Men i det gamla systemet visste man bara att du var någonstans i de tiotals kilometerna av tunnlar. Med den här tekniken ser du i stället exakt var folk är, om de kommit till räddningskamrarna eller om du måste börja leta efter dem.
Men att användandet av tekniken kommer att begränsas till ökad trygghet är långt ifrån givet. Från arbetsgivarens perspektiv kan den också användas för att öka produktiviteten och driva på arbetarna hårdare. I ett reportage i Sydsvenskan år 2020 visade journalisten Dan Ivarsson hur matbudsbolaget Foodora pressade upp arbetstakten genom ständiga mätningar av budens hastighet och prestationer. Liknande press skulle kunna förekomma även i gruvorna.
– Man skulle i teorin kunna veta vilka som befinner sig i närheten av toaletterna under en längre period, säger Fredrik Söderqvist.
I gruvindustrin har facken dock lyckats reglera användandet av algoritmerna. Bakom framgången ligger den fackliga styrkan i branschen.
– LO:s gamla chefsekonom P-O Edin sade en gång att fackens konstruktiva ansikte grundas i dess destruktiva kapacitet. Arbetsgivarnas vilja att hålla sig väl med facket motiveras i grunden av att det gör ont att inte göra det, säger Fredrik Söderqvist till Flamman, och fortsätter:
– Bakom den svenska modellens myspys och samförstånd finns det alltid en maktkamp.
Hur påverkades produktiviteten av att teknologin inte fick användas för att spåra de anställda?
– Sverige har redan några av världens mest produktiva gruvor, och det bygger en förmåga att ligga i teknologisk framkant. Men för att komma dit krävs det tillit. Det svåra är inte att köpa in nya prylar till ett företag, utan att få personalen att använda dem som det är tänkt. Det problemet har inte Boliden, eftersom de har med sig personalen.
Du nämnde gigarbetare tidigare. Hur ska man hantera den här tekniken när den implementeras i branscher med svagare organisering?
– Det finns möjligheter att påverka sådana här saker bara man organiserar sig. I Sverige har vi fantastiska verktyg för att organisera sig fackligt och påverka hur ny teknik implementeras, men kännedomen om dem måste öka.
