Taxibolaget Bolt skrev utkast till brev i den estniska regeringens namn, visar en ny granskning.
Tyskland, Frankrike, Grekland och Estland. Under de senaste åren har de fyra länderna varit starka krafter inom EU för att motarbeta det förslag på ny lagstiftning som unionen tagit fram i syfte att förbättra gigarbetares rättigheter.
Nu meddelar Euractiv att organisationen Corporate Europe Observatory (CEO), som bevakar lobbyism i EU, fått tag i mejl som visar hur det estniska apptaxi- och budföretaget Bolt använt sig av intensiv lobbyism för att påverka landets inställning.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Enligt granskningen har företagets pr-avdelning haft omfattande mejlkontakter med estniska regeringstjänstemän. En särskilt viktig kontakt är en tidigare Boltanställd som gått vidare till att arbeta för det statliga ekonomidepartementet.
Det har funnits ett otroligt tätt samarbete mellan plattformsföretagen och den estniska regeringen
Vid ett tillfälle gick Bolt så långt som att ta fram ett utkast till ett brev skrivet i den estniska regeringens namn, med syftet att förhindra stärkta rättigheter för gigarbetare. Regeringen nekar till att ha accepterat utkastet, men enligt källor till Euractiv ska ett liknande brev ha skickats till EU:s dåvarande ordförandeland Spanien från Estlands EU-delegation.
– Dokumenten visar att det har funnits ett otroligt tätt samarbete mellan plattformsföretagen och den estniska regeringen för att urvattna det sociala skyddet för plattformsarbetare, säger Bram Vranken på CEO till Euractiv.
Direktivet om plattformsarbete har varit en het fråga under de senaste åren. Förslaget, som togs fram av parlamentets vänstergrupp, har välkomnats av gigarbetare över hela Europa. Företagen har varit mindre positiva, och har i stället varnat för att ett EU-direktiv skulle leda till en ”massomklassificering” av gigarbetare, från egenanställda till fast anställda.
Bland unionens politiker har inställningen till en sådan reglering varit delad, från starkt positiva regeringar som Spaniens till starkt negativa som Macrons franska regering. Sverige har ställt sig skeptiskt både från borgerligt och socialdemokratiskt håll, med hänvisning till att lagstiftning skulle inkräkta på den svenska arbetsmarknadsmodellen.
”Medlemsländer måste kunna genomföra EU-lagstiftning på sysselsättningsområdet efter sina nationella förutsättningar”, skrev den socialdemokratiska ledamoten Ilan de Basso för att motivera sitt partis nej till direktivet under en omröstning våren 2023.
Trots Bolts försök till lobbyism antogs direktivet slutligen den 11 mars, efter att Estland svängt i sista stund. Förslaget röstades igenom formellt av Europaparlamentet den 24 april. Den slutgiltiga utformningen har beskrivits som ”urvattnad” i flera medier.