Bakom JD Vance finns ett ideologiskt nätverk som sträcker sig från wokekritiska liberaler till reaktionära monarkister. Om det skulle speglas i en konservativ regerings politik återstår att se – men idéerna inspirerar redan retoriken.
Förra veckan utsågs JD Vance till Donald Trumps parhäst i höstens amerikanska presidentval. Det spekuleras redan i om han kommer att söka presidentposten 2028.
Den 39-årige före detta riskkapitalisten kommer från den amerikanska landsbygden, och skildrade sin fattiga uppväxt i boken Hillbilly Elegy (2016). På grund av sin relativt unga ålder och sitt ursprung i arbetarklassen har Vance beskrivits som en sällsynt kandidat till posten som vicepresident. Även hans nationalkonservativa åsikter – inspirerade av nationalistiska partier i Östeuropa – sticker ut i ett parti som länge präglats av marknadsliberal ideologi.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Vance är kanske den amerikanska politiker som är mest påverkad av vad som pågår på nätet
Men enligt forskaren Julian Waller vid George Washington University, som forskar om illiberala rörelser, är JD Vance även ovanlig på ett annat sätt. Han menar att vicepresidentkandidaten är knuten till ett kluster av radikala konservativa tänkare, som han kallar ”Amerikas pro-auktoritära teoretiker”.
– Vance är kanske den amerikanska politiker som är mest påverkad av vad som pågår på nätet, och har både ett intresse för och en koppling till de här olika ideologiska trådarna och teoretikerna, säger Julian Waller till Flamman.
En av tänkarna är Curtis Yarvin, som bloggat under aliaset Mencius Moldbug. Enligt Waller är han en personlig vän till Vance, som citerat hans teorier i politiska sammanhang – bland annat idén om att sparka samtliga statliga tjänstemän och ersätta dem med lojala anhängare.
Men Yarvins idévärld är mer esoterisk än så: på sin blogg har han bland annat förespråkat absolut monarki och jämfört den kulturella eliten och arbetarklassen i Amerika med alver och hober.
– Yarvin har en bunt hemsnickrade teorier, men man kan egentligen ta vad man vill från honom, säger Julian Waller.
På plattformen X beskriver han Vance som ”förtrogen” med en ”illiberal konstellation”, som förespråkar idéer som neoreaktion, vitalism, postliberalism, teknofuturism, ”anti-byråkratism”.
Det låter som ideologier hopsnickrade på pojkrummet. Kan de implementeras i amerikansk politik, och i så fall hur?
– Ja, men de kommer inte ur det blå. De här idéerna har utformats av illiberala ideologiska entreprenörer, som spridit dem via kanaler på nätet i stället för via det republikanska partiets traditionella kanaler eller tankesmedjor. Det har skapat en miljö där radikala idéer tas på stort allvar.
Han står för ett intellektuellt projekt med en tydlig koppling till eliten
– Jag kan inte säga säkert att vi kommer se de här ideologierna i en andra Trumpregering. Men han är inte ensam, även politiker som [senatorn i Missouri] Josh Hawley lutar åt det här hållet. Att de har den här bakgrunden är intressant på samma sätt som en högerliberal kan inspireras av Hayek, eller en vänsterliberal kan inspireras av antikolonial, postmodernistisk filosofi. Det besjälar politiken. Om det sedan översätts till faktisk politik är en annan fråga.
Vid presidentvalet för åtta år sedan var det mycket prat om alternativhögern, som dock marginaliserades efter vit makt-marschen i Charlottesville 2017. Har den återvänt?
– Althögern var, precis som denna illiberala rörelse, en form av reaktion. Båda är internetbaserade och vissa figurer överlappar, exempelvis Curtis Yarvin. Men även om det finns kopplingar så är det här egentligen någonting annat. Om alternativhögern var en nätgemenskap baserad på rasistisk och antisemitisk humor står Vance för ett intellektuellt projekt med en tydlig koppling till eliten: skribenter, politiker och akademiker.
