Sedan vänsteralliansen Nya folkfronten oväntat blev största kraft i det franska extravalet för en månad sedan har diskussionerna gått heta om hur en ny regering skulle kunna se ut. Efter hetsiga förhandlingar kom partierna förra veckan överens om ett gemensamt namn till posten som premiärminister.
Lucie Castets var i princip okänd när hon utsågs som kandidat att bilda regering. Hon är liksom president Emmanuel Macron och större delen av det franska politikeretablissemanget utbildad vid elitskolan ENA och har länge arbetat som ekonomisk tjänsteman, senast för Paris kommun. Hon är inte formellt kopplad till något parti, vilket sannolikt var en förutsättning för att alla partier skulle kunna acceptera henne. Men det hindrar henne inte från att föreslå ett program med radikal potential.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Till skillnad från Macron lovar hon att ta strid med Bryssel
I en intervju med tidningen La Tribune i söndags förklarade Castets att hon inte har som ”främsta avsikt att respektera stabilitetspakten” i EU-fördragen. Den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten har sedan 1990-talet begränsat hur stora statsskulder och budgetunderskott EU-länderna får gå med. I och med Coronakrisen upphävdes reglerna om max 3 procents underskott och 60 procents statsskuld tillfälligt, vilket räddade många länder och euron själv. Men i våras återinfördes de, utan större förändringar. Med tanke på de senaste årens ekonomiska stiltje, med hög inflation och låg tillväxt, innebar det att flera länder straffades av reglerna. I juni inledde Kommissionen ett disciplineringsförfarande mot tolv länder vars finanser inte låg i linje med kraven, däribland Frankrike vars underskott för 2023 var 5,5 procent av BNP.
Frankrike tillhörde de länder som tryckte på för att reglerna skulle reformeras efter Coronakrisen och Lucie Castets ser ut att instämma i president Macrons kritik mot regelverket. Men till skillnad från Macron, som har accepterat de återinförda reglerna, lovar hon att ta strid med Bryssel.
– Omförhandlingen av pakten är dålig. Frankrike kommer att öppna en ny debatt, sade hon till La Tribune.
Förmögenhetsskatten ska återinföras och skatteflykt till utlandet ska bekämpas hårdare
Anledningen till att Castets är mer konfrontativ än Macron är att det regeringsprogram som hon och Folkfronten tagit fram är långt mer expansivt än den sittande regeringens. Bland åtgärderna finns en höjning av minimilönen med tio procent till 1 600 euro i månaden, 1,3 miljarder euro för utbyggnad av sociala bostäder, stopp för Macrons pensionsreform och alla försök att privatisera järnvägen, sänkning av arbetsveckan för fysiskt krävande arbeten till 32 timmar i veckan, förbud mot vräkningar av personer utan alternativ bostad, en kraftig ökning av kulturbudgeten samt en stor klimatpolitisk satsning.
För att finansiera det har Castets utlovat en ”stor skattereform”. Systemet ska göras mer progressivt, genom att antalet skattesatser ökas till 14. Det innebär att skatten för höginkomsttagare kan höjas med upp till 46 procent, arvsskatten ska göras mer progressiv, förmögenhetsskatten ska återinföras och skatteflykt till utlandet ska bekämpas hårdare. Samtidigt ska låginkomsttagare gynnas genom skattesänkningar.
Huruvida Lucie Castets kommer att ges tillfälle att genomdriva ett sådant program, som direkt skulle utmana EU:s nyliberala regelverk, återstår att se. Macron svarade på utnämningen av Castets med att slå fast att det inte ”handlar om ett namn, utan huruvida en regering kan få stöd i Nationalförsamlingen”. Han har hittills skjutit upp all diskussion om en ny regering och nomineringen av Castets till efter sommar-OS som inleddes förra veckan. Som företrädare för Nya folkfronten dock inte tröttnar på att påpeka kräver regelverket att Castets först ges en chans att bilda en ny regering.
