Om ett år inleds ett pilotprojekt med kortare arbetstid inom vården i Region Stockholm. Vänsterpartiet ligger bakom reformen, som ska ge 1 400 sköterskor 34-timmarsveckor.
– Det är verkligen läge att ge tillbaka till vårdpersonalen, efter år av pandemi och en vårdstrejk som lyft just återhämtning och arbetstid som en av de viktigaste förbättringarna man vill se. Jag tänker att man fått in foten i dörrspringan, att detta underlättar att driva en förändrad syn på arbetstider i hela den offentliga sjukvården, säger Jonas Lindberg, regionråd för (V) i Stockholm.
Från och med den 1 september 2025 ska 400 narkossjuksköterskor, 400 operationssjuksköterskor och 600 undersköterskor i hela regionen få det Vänsterpartiet kallar ”betald återhämtningstid” – arbetsveckor på 34 timmar, med bibehållen lön, i två år. Reformen skulle i genomsnitt innebära mellan 3 och 4 timmar kortare arbetsdagar. Ger projektet resultat så är planen att göra förkortningen permanent, och att utöka den till fler personalgrupper inom vården.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Försöket har sin förlaga i Region Östergötland, där ett liknande projekt redan har två år på nacken och lett till succéresultat. 24/7-personalen på två operationsavdelningar i Norrköping och Linköping fick börja arbeta max 34 timmar i veckan, vilket ledde till lägre sjukfrånvaro, minskad övertid – och, i slutändan, fler operationstimmar.
– De har utfört tolv procent fler operationer med det här sättet att jobba. Många motståndare mot förkortningar menar att vi inte har råd att tappa arbetad tid, att varenda timme behövs, speciellt när man pratar om välfärden. Det de inte förstår är att bättre återhämtning och mindre klinisk tid för den enskilde ger mer i helheten. Det är ju det som är det intressanta, säger Jonas Lindberg (bilden).
Maria Lindblom, sjuksköterska och vice ordförande för Vårdförbundet i Stockholm, ser fram emot att sätta sig i avtalsförhandlingarna, och hoppas att förslaget som det ser ut i dag går igenom utan alltför stora ändringar.
– Det viktigaste för oss är att få till bättre återhämtning, bättre scheman och bättre arbetsmiljö. Vi kommer gå in i förhandlingarna med medarbetarna som utgångspunkt.
Hon förstår varför man valt just operationssköterskor som testgrupp, men understryker samtidigt att fler av förbundets medlemmar skulle vara i lika stort behov av reformen.
– Nästan alla våra yrkesgrupper har en tung belastning, men det kan vara lättare där än till exempel inom förlossning eller slutenvård att räkna ut om det blir någon effektivitetsvinst för arbetsgivaren eller inte. Kan man påvisa att förkortad arbetstid till och med gynnar arbetsgivaren så är det mer sannolikt att det blir permanent, säger Maria Lindblom, och tillägger ironiskt:
– Produktivitet är ju det enda som räknas. Kvalitet är inte så viktigt.
Jonas Lindberg är hoppfull inför förhandlingarna, inte minst på grund av att en viktig part kommer direkt från att ha arbetat med den lyckade föregångaren.
– Den HR-direktör vi har i Region Stockholm har tidigare jobbat med implementeringen av den här modellen i Östergötland. Att vi har en arbetsgivarpart som redan är betrodd i frågan är bra, och kommer underlätta dialogen med fackförbunden.
Han understryker också att reformen bara är en början – och att Sverige ligger efter sina grannländer i frågan.
– Vi vill ju se en generell arbetstidsförkortning för hela kollektivet, och detta är egentligen ett första steg i att närma oss resten av Norden som har gjort detta tidigare. Danmark har haft lagstiftad 37-timmarsvecka i 30 år.
Flamman har sökt Axel Conradi (M), oppositionsregionråd i Region Stockholm med hälso- och sjukvårdsansvar.
