Att fylla unga kvinnors läppar har blivit ett säkert sätt att fylla plånboken. Själv har jag ett annat begär – en vård som tar hand om de sjuka.
För tio år sedan spreds en utmaning på nätet under titeln #kyliejennerchallenge. Den gick ut på att fans sög luft ur shotglas eller flaskor i flera minuter, för att efterlikna Kylie Jenners plutiga läppar. Den resulterade sexiga svullnaden ledde inte sällan till bestående skador, och en amerikansk plastikkirurg liknade hemmabehandlingen med att ”slå dig själv på käften eller dunka ansiktet mot en vägg”.
Kylie Jenner själv kommenterade fenomenet med att hon inte ville uppmuntra andra tjejer att se ut som hon. Samtidigt är hon medveten om att det är precis vad en stor andel av hennes knappt 400 miljoner följare vill. (Vilket är vad som gjort henne till miljardär).
Förra torsdagen presenterade Inspektionen för vård och omsorg en granskning av verksamheter som genomför estetiska injektioner eller kirurgi. Granskningen visade på omfattande säkerhetsbrister. Allmänläkare eller personal utan legitimation har utfört ”kirurgiska ingrepp så som ögonlocksplastik, armplastik, bukplastik, ansiktslyft och Brazilian Butt Lift (BBL)”. I flera fall har patienter fått allvarliga skador, inklusive enstaka dödsfall. Bristerna grundas enligt myndigheten i vissa fall på bristande kompetens, i andra fall systematiskt fusk. Som en konsekvens har IVO åtalsanmält 38 personer som gjort ”grova avsteg från gällande lagstiftning”.
Bara en dag senare kom en angränsande nyhet – unga kvinnor söker mest vård i de digitala vårdapparna. Lättare oro och stress var den vanligaste besöksorsaken, följt av hud- och hårproblem. Kry och Min Doktor påstår att de avlastar den övriga vården, medan den samlade expertisen vittnar om något annat. Apparnas överbehandling av friskare patienter pressar regionernas redan skrala kassor och tränger därmed undan patienter med större behov.
Apparnas överbehandling av friskare patienter pressar regionernas redan skrala kassor och tränger därmed undan patienter med större behov.
I Inne i spegelsalen (Nordstedts, 2021) kopplar Liv Strömqvist ihop längtan efter Kylie Jenners vackra (injicerade) läppar med den fransk-amerikanska filosofen René Girards teori om mimetiskt begär. Teorin går ut på att människan – utöver behov som hunger – inte vet vad hon önskar. Vi vill därför ha det andra har, ofta utifrån förebilder med hög status. Enligt Girard har effekten exploderat i vårt moderna konsumtionssamhälle, där moralsystem inte längre styr vad vi ska och får begära. Begärskopiering kan därför användas för att sälja i princip vad som helst.
Någon skulle kanske rikta udden mot unga kvinnors fåfänga. ”Unga kvinnors divalater sabbar svensk sjukvård”, skriver Expressens ledarredaktion (18/11), och frikänner därmed både de skrupellösa vårdbolagen och de i bästa fall naiva politiker som infört systemet.
Jag tycker att det är mer intressant att rikta blicken mot ett annat mimetiskt begär – den status som kan köpas för mycket pengar. I ett system där det är lätt att sko sig på att injicera botox med smutsiga nålar eller behandla hudproblem i storstäderna, har den enes möjlighet att köpa en sportbil eller åka till sitt andra sommarhus i Marbella, prioriterats framför andras cancerbehandlingar.
Ivo vill växla upp tillsynen av skönhetskliniker, men menar att det inte kommer vara tillräckligt. Oseriösa aktörer har nämligen möjlighet att starta upp nya verksamheter i andra namn, eller på olika sätt hålla sig från tillsynsmyndigheten. Men marknaden ska som bekant vara ”fri”.
En supermajoritet av det svenska folket är mot vinster i välfärden. Trots detta har marknadsfundalism och mäktiga lobbykrafter säkerställt att Krys vd och grundare Johannes Schildt lyckats omvandla våra skattepengar till en privat förmögenhet som placerar honom bland Sveriges drygt 500 miljardärer.
Den som vill göra sig en hacka kan förstås lukta sig till unga kvinnors osäkerhet, för att tjäna pengar på hälsofarliga injektioner och onödiga nätläkarbesök. Vi må ha fått fylligare läppar och bättre hy – men nåde oss den dagen vi blir sjuka eller gamla.
