Under 54 år har Familjen Assads Baathparti styrt Syrien under parollen ”Frihet, enighet, socialism”, allt medan tiotusentals människor mördats och fängslats, landet styrts genom sekterism och splittring, och klassorättvisorna grasserat. Men nu är det över. Från ingenstans vaknade den väpnade syriska oppositionen till liv, och inom knappt två veckor hade huvudstaden Damaskus fallit.
Det var en utveckling som ingen förutspått. Ända sedan arabiska våren 2011 har Assads styre visserligen varit helt beroende av utländska aktörer – främst Ryssland, Iran och Hizbollah – för att hålla sig kvar vid makten. Trots det var de flesta övertygade om att han konsoliderat sin position under de senaste åren.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!
