Den 25 januari laddar en 16-årig aktivist upp en video på när han går in på Björkhagens bibliotek i Stockholm. Han ställer frågor på ett sätt personalen beskriver som ”obehagligt och stressande”, innan han blir utskickad av en ordningsvakt. I slutet ger han tittarna instruktioner på hur de själva kan ”skydda barn i ert närområde från att komma i kontakt med transpropaganda”.
”Propagandan” han kommit för att ifrågasätta är Camilla Gisslows böcker för barn mellan 3 och 6 år, Jag är Linus och Jag är Bella, som handlar om att vara ”kille med snippa” respektive ”tjej med snopp”. Influerarens tips till sina följare är att låna om böckerna så många gånger som möjligt, för att hålla dem borta från bibliotekens hyllor.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Vi har sett tendenser och förstått att det börjat hända saker på biblioteken som vi haft för dålig koll på innan, säger Kerstin Almegård (bilden).
Hon är ordförande för litteratur- och tryckfrihetsorganisationen Svenska Pen, som förra året var med och upprättade ett formulär där bibliotekarier kunde rapportera in ”otillbörlig påverkan”, och olika former av påtryckningar och trakasserier. Idén kom ur medlemsundersökningen från facket DIK, som bland annat organiserar bibliotekarier.
– När vi hade gjort den några år hörde några medlemmar av sig och sade att det började bli vanligare med politisk påverkan, både från allmänheten och klåfingriga lokalpolitiker. Vi ville börja föra statistik på det, säger Anna Troberg (bilden), förbundsordförande för DIK.
– Vissa ämnen har plötsligt blivit kontroversiella och drar till sig oönskad uppmärksamhet, både hbtq men även sådant som klimat och demokrati.
Totalt har 18 incidenter rapporterats in under 2024. Kerstin Almegård vill inte tala alltför tvärsäkert utifrån så pass låga siffror, men klart är att just hbtq-innehåll ofta står i centrum.
– Regnbågsflaggor, evenemang, att man skyltar med sådana böcker eller lånar ut dem till barn. Men det har också kommit kritik från kristet håll, som när några ansåg att man uppmanade till ”häxkonst” med någon programpunkt.
Båda böckerna nominerades i nätverket Vi Tillsammans omröstning ”Årets olämpligaste barnbok 2023”, men förlorade mot Hur man blir en dragqueen, riktad till samma åldersspann. I motiveringen beskriver man drag som ”ett fenomen som sexualiserar och förlöjligar kvinnor.” Nätverket grundades 2021 som ett initiativ mot covid-19-vaccinering av barn, men har sedan dess engagerat sig allt mer mot barnböcker med ”olämpligt innehåll som normaliserar sexuella tankemönster och osunda självbilder”.
Man ska inte behöva välja bort viktiga ämnen, varken av ”känslighet” eller resursbrist.
Motståndet kommer både från högerextremt och konservativt religiöst håll, enligt Kerstin Almegård. Det hon ser som den stora risken framöver är om ”kontroversiell” litteratur eller verksamhet börjar undvikas i förväg.
– Mest oroande är att ungefär hälften av de här incidenterna lett till åtgärder. Att man ställt in vissa böcker på kontoret, eller satt en åldersgräns på utlåning. Men det kan ju också vara säkerhetsåtgärder eller mer personal, där kanske det snarare är bra att man tar en ökad hotbild på allvar.
På ett skolbibliotek i Norrköping ledde en förälders upprördhet över ”USA:s mest förbjudna bok”, Maia Kobabes Gender queer, till att den numera bara lånas ut till skolans högstadieelever. Enligt Anna Troberg uppger biblioteksanställda att detta redan sker på flera platser.
– Man börjar självcensurera. Till viss del sker det omedvetet, men det är också en ekonomisk fråga: har du fem arrangemang du vill göra på biblioteket men bara plats för tre kanske du undviker dem som drar till sig gräl eller kräver vakter. Det blir lättare att välja det som är ”enklare”.
Hon tror att detta delvis kan undvikas genom att ha en färdig handlingsplan för när något händer – men varnar samtidigt för att dumpa allt ansvar på biblioteken.
– Politiker måste både på nationell och lokal nivå stötta bibliotek, både moraliskt och ekonomiskt. Man ska inte behöva välja bort viktiga ämnen, varken av ”känslighet” eller resursbrist.
