I dag presenterades den utredning av bristande vandel som beställts av Tidöregeringen. ”Viktigt och rimligt”, säger migrationsminister Johan Forssell – medan Vänsterpartiets Tony Haddou menar att man nu ”öppnar upp för godtycke”.
– Förtroendet för migrationspolitiken vilar på en grundläggande princip: de som missköter sig ska inte vara här. Då väljer man bort att vara i Sverige, säger migrationsminister Johan Forssell (M).
Under tisdagsmorgonen tog han emot det förslag på ”skärpta och tydligare krav på vandel” som utformats under Tidöpartiernas mandatperiod. Förslaget innebär utökade möjligheter att återkalla och neka uppehållstillstånd, även för personer som inte dömts för något brott.
– Viktigt och rimligt, kommenterar Johan Forssell från podiet.
Bakom förslaget står en grupp under ledning av den pensionerade domaren Robert Schött, som fått i uppdrag att utreda ett återinförande av begreppet vandel, som tidigare var en del av utlänningslagen men avskaffades 2005.
Egentligen berörs alla av det. När vi talar om vandel är det för oss alla här
– Vandel är ett gammalt begrepp. Men vi tydliggör det och rensar bort andra begrepp, säger han till Flamman.
Formuleringen var en del av regeringsförklaringen i oktober 2022, där man föreslog att ”återinföra möjligheten att utvisa utländska medborgare som visar brister i sin vandel”. Begreppet kritiserades vid tidpunkten för att vara otydligt och öppna för godtyckliga bedömningar. Arbetet med utredningen inleddes 2023.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
I förslaget definieras god vandel som att en person lever ”på ett hederligt och skötsamt sätt, och därmed följer gällande författningar samt i Sverige verkställbara avgöranden och andra beslut av domstolar och myndigheter”. Bristande vandel omfattar bland annat icke straffbelagda beteenden eller handlingar som i vanliga fall kan leda till viten, straffavgifter eller återkrav.
Robert Schött säger att man medvetet undvikit att lista konkreta exempel på hur begreppet ska tolkas.
– Det innebär en risk för en snävare bedömning, som inte blir lika flexibel för samhällsutvecklingen.
Bland de konkreta handlingar som ändå tas upp som brott mot vandeln, och därmed utgör grund för utvisning, ingår utnyttjande av bidragssystem och ovilja att betala skulder, men också att som missbrukare tacka nej till vård som erbjuds.
Bland regeringens förslag i direktivet finns att även yttranden ska kunna prövas, bland annat sådana som visar ”missaktning mot befolkningen”. Formuleringen har väckt kritik från bland annat yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Utredningen slår dock fast att enbart ”redan kriminaliserade” yttranden ska kunna räknas som bristande vandel.
”Om yttranden som inte är kriminaliserade skulle utgöra en självständig grund för att vägra utlänningar rätt att resa in eller att vistas här i landet kan det innebära en inskränkning av en utlännings yttrandefrihet”, skriver utredarna.
Samtidigt ska god vandel kräva att man ”respekterar grundläggande svenska värderingar och levnadssätt”. Robert Schött exemplifierar med att missbruka bidragssystemet eller att ”inte kunna förklara hur man har en dyr klocka”.
– En utlänning som inte kan förklara hur han eller hon försörjer sig kan vara uttryck för att ha en bristande vandel, konstaterar han.
Han säger också att begreppet vandel inte enbart berör personer utan medborgarskap.
– Egentligen berörs alla av det. När vi talar om vandel är det för oss alla här.
Innebär det att begreppet vandel skulle kunna inkorporeras i lagstiftning som gäller även svenska medborgare?
– Det kan det naturligtvis göra.
– Sedan är det som jag sade innan: vad är vandel egentligen? Det är bara att tänka på det som hur vi alla ska leva. Vi som finns här i Sverige. Sedan blir konsekvenserna olika. Begår jag brott som svensk så är det ingen skillnad, men som utlänning kan du då utvisas.
Man öppnar upp för godtycke och bryr sig inte särskilt mycket om rättssäkerheten
I arbetet med att utforma det nya förslaget har man tagit bland annat LVU-kampanjen och propalestinska demonstrationer i beaktande. Robert Schött säger att man däremot inte tittat närmare på de senaste årens uppmärksammade aktioner till stöd för den kurdiska vänstergruppen PKK.
Enligt Johan Forssell är målet att utredningen ska omsättas i lagstiftning innan nästa mandatperiod. Samtidigt har regeringen förberett förslag som gör det svårare att bli svensk medborgare, bland annat krav på att ha bott i landet i åtta år. Man vill även ”sänka gränsen” för när brott kan leda till utvisning.
– Det är inte en isolerad produkt, utan del av en helhet. Allt arbetar vi för att det ska träda i kraft under mandatperioden, säger Johan Forssell till Flamman.
Kommer ni att få med er alla partier i Tidösamarbetet?
– Vi är överens om att ta fram den här produkten, och jag tror att de flesta människor ställer sig frågan om varför det inte redan är på det här sättet.
Tony Haddou (bilden), migrationspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, är kritisk till det nya förslaget. Han säger att han samtidigt inte är överraskad över resultaten.
– Det var som förväntat av regeringen. Man öppnar upp för godtycke och bryr sig inte särskilt mycket om rättssäkerheten.
Han beskriver den nya utredningen som ett ”politiskt val” grundat i ”en iver att utvisa människor” från regeringens sida.
– Det är inte bra och inte förenligt med grundläggande rättsstatliga svenska principer, till exempel när det gäller yttrandefrihet och vad man får säga eller inte.
– Där litar inte jag på den här regeringen.
