På Sveriges nationaldag skärps kraven för att bli svensk medborgare, även för de som ansökt för flera år sedan. Studenten Ffion McEvoy, 25, har pluggat här i sex år och riskerar att behöva flytta på grund av ändringarna. ”Allt det här känns väldigt orättvist”, säger hon till Flamman.
”Om en månad blir det svårare att bli svensk medborgare.”
Så lyder texten på en bild Moderaterna lade upp i sociala medier i början av maj. För att bli svensk medborgare efter nationaldagen krävs det att man bott i Sverige minst åtta år, höjt från dagens fem. Kraven på inkomst skärps och dessutom införs språktester för svenska språk- och samhällskunskaper.
– Vi skärper kraven för att säkerställa att de som blir medborgare har ansträngt sig för att bli en del av vårt samhälle, sade migrationsminister Johan Forssell i ett pressmeddelande.

En av dem som påverkas är Ffion McEvoy, 25 (bilden), som flyttade från Storbritannien till Sverige för att studera klimatförändringar och internationella relationer vid Lunds universitet.
Om en månad tar hon examen efter sex års studier, men kommer antagligen behöva lämna landet på grund av de nya reglerna – trots att hon har permanent uppehållstillstånd:
– De flesta jobb som har med min utbildning att göra kräver svenskt medborgarskap, på grund av säkerhetsskyddslagen. Det gör att jag förmodligen kommer behöva flytta från Sverige, vilket jag absolut inte vill.
Ffion McEvoy säger att hon känner flera studenter i samma situation, och att det känns ”hemskt”:
– Jag har min partner, alla mina vänner och framtidsdrömmar här. Allt det här känns väldigt orättvist och inte som det Sverige som jag flyttade till. Jag har byggt mitt liv här.
– Det kanske låter fånigt, men det känns nästan som ett svek från Sverige.
Ändringarna kommer inte bara påverka nya ansökningar, utan även pågående ärenden hos Migrationsverket – trots att regeringens utredare tidigare föreslagit motsatsen.

Patrick Henry Gallen (bilden) är talesperson för gräsrotsinitiativet Fair Transition, som består av omkring tusen personer som direkt eller indirekt påverkas av regeringens beslut om skärpta medborgarskapskrav.
Han säger till Flamman att avsaknaden av övergångsbestämmelser inte bara handlar om migrationspolitik, utan också om ”vilket sorts samhälle Sverige ska vara”:
– I en rättsstat måste människor kunna lita på att reglerna inte ändras retroaktivt mitt under en pågående process. Det är normal praxis att sådana ändringar införs med övergångsregler.
– Många av oss upplever att Tidöpartierna visar en närmast total likgiltighet inför rättsstatens principer.
Är det inte rättvist att alla bedöms på lika villkor efter att medborgarskapskraven skärps?
– Nej, tvärtom. Det är lite som att anmäla sig till ett halvmaraton och framme vid mållinjen meddelar arrangören plötsligt att loppet nu är ett helt maraton.
Han påpekar att personer ofta väntar mellan två och fem år på beslut från Migrationsverket:
– Många ansökte i god tro för flera år sedan och uppfyllde alla krav vid tidpunkten. De riskerar nu att drabbas enbart för att staten inte behandlat deras ärenden i tid.
Den rödgröna oppositionen lade fram krav på övergångsregler i riksdagen, men röstades ned med 147 mandat mot 146. Detta då Sverigedemokraterna valde att bryta mot överenskommelsen om kvittning.
– Vi är naturligtvis besvikna över utfallet, särskilt eftersom SD valde att fuska för att säkra det. Men arbetet fortsätter på flera fronter, säger Patrick Henry Gallen.
Framöver kommer Fair Transition att ge juridiskt stöd åt personer som vill överklaga avslag från Migrationsverket, och opinionsbilda mot regeringens ”demonisering” av migranter:
– Om det blir så att oppositionen vinner valet kommer vi att driva frågan om en snabb lagändring för att rätta till situationen för de som drabbats efter den 6 juni.
Ffion McEvoy tror däremot inte att en ny regering kommer ändra de senaste årens syn på migration:
– Det känns som att det finns en djup underton av främlingsfientlighet i Sverige. Och det kommer inte att ändras med ett regeringsskifte.
Flamman har sökt Johan Forssell (M).