Att säga att Brasilien chockades av bilderna som gick ut i tv och på sociala medier den 8 januari 2023, samma dag som vänsterledaren Lula da Silva återigen svors in som president, vore en underdrift. Hos många av Bolsonaros anhängare finns en underton av rasism, men här var det de själva som uppträdde som de ”djuriska horder” de själva tenderar att se i slumområdena och på den fattiga landsbygden.

Rosa, en 60-årig demonstrant som intervjuades av Guardian dagen efter, kunde fortfarande inte förstå reaktionerna de mött: ”Vi jobbar och betalar skatt, ingen av oss är terrorister”.

Att demonstranterna inte brydde sig om hur de skämde ut sig inför opinionen har en förklaring: de räknade med att vinna. Bakom det vettlösa raseriet fanns en beräknande plan, även om den misslyckades.

Och nu verkar det som om ansvar faktiskt kommer utkrävas upp till högsta nivå för attacken och planeringen bakom den. Den 26 mars meddelade Högsta domstolen att Bolsonaro, tillsammans med ett tiotal andra högt uppsatta politiker, militärer och tjänstemän, kan ställas inför rätta. Det är ett stort steg mot en fällande dom i det brasilianska rättssystemet. I progressivt sinnade stadsdelar i Rio de Janeiro rapporteras folk ha gått ut på balkongerna, hurrat och applåderat.

Från första början insåg både regeringen och rättsväsendet vilket dödligt hot Jair Bolsonaro och hans rörelse utgjorde och agerade utifrån det.

Åtalet baserar sig på en grundlig kartläggning. Bolsonaro köpte in ett avancerat israeliskt spionprogram för att övervaka oppositionen – vilket utredarna sedan använde för att analysera över 250 miljoner meddelanden mellan radikala bolsonarister. En av expresidentens adjutanter bröt ihop under pressen och accepterade att bli kronvittne.

Och det kanske tyngsta beviset, i medierna kallat ”kupp-manuset”, stötte man helt sonika på i hyllan hos tidigare justitieministern Anderson Torres – som på landerholmskt manér hävdade att städerskan måste lagt dit det.

Enligt dokumentet gick operationen, kallad ”gulgröna knytnäven”, ut på att anhängare skulle skapa kaos i landet och därmed skapa en ursäkt för att införa undantagstillstånd, göra militärkupp och hindra maktöverlämnandet till Lula efter valet 2022. I en del meddelanden ska man till och med ha diskuterat att giftmörda Lula.

Marinens befälhavare var redo att ansluta sig. Men arméchefen, med betydligt fler soldater under sitt kommando, nekade, och planen kom aldrig ur startgroparna. Så nära var Latinamerikas största land att bli diktatur igen.

Den effektiva rättsprocessen står i slående kontrast till misslyckandet att ställa Donald Trump till svars för stormningen av Kapitolium – som i stället slutade i hans återkomst till presidentposten. Vad gjorde Brasilien annorlunda?

För det första gjorde Bolsonaros motståndare – fast han kunde vara lika pajasaktig som Trump – aldrig misstaget att inte ta honom på fullt allvar. Från första början insåg både regeringen och rättsväsendet vilket dödligt hot han och hans rörelse utgjorde och agerade utifrån det.

För det andra, vare sig det var av genuin övertygelse eller för att situationen gjorde det oundvikligt, så distanserade sig den traditionella högern till stor del från den mer radikala. Guvernörerna i samtliga delstater fördömde till exempel gemensamt attacken i Brasilia. Något liknande Trumps övertagande av det republikanska partiet har inte skett.

Lula har andra bekymmer för tillfället, med en besvärande inflation och svårigheter att få igenom positiva reformer. Det är inte otroligt att han förlorar makten till en ”mjukare” höger 2026. Men den brasilianska demokratin står är för närvarande säkrad.