Regeringens utredare vill kunna stoppa vinstutdelning till ”oseriösa” friskolor, och dela ut ”kännbara” böter. Men skoldebattören Marcus Larsson ser bara ”lite spackel i hörnen” av den helrenovering som regeringen utlovat – och facket hade föredragit ett totalt vinststopp.
– Det här är en del av en helhet. Det ska bli mindre attraktivt att driva en skola av spekulativa skäl, och Skolinspektionen ska få mer resurser och skarpare verktyg för uppföljning, säger regeringens utredare Joakim Stymne till Flamman.
I en debattartikel i Dagens Nyheter redogör utredaren, som också var SCB:s förra generaldirektör, för utredningen ”Skärpta villkor för friskolesektorn”. Bland det batteri av åtgärder som presenterades för utbildningsminister Johan Pehrson (L) under måndagen finns ett förbud mot vinstutdelning i fem år från att en ny skola grundas eller byter huvudman.
Skolföretag ska även kunna påföras ett ”värdeöverföringsförbud”, där skolpengen endast får användas till ”skolverksamhet” och inte vinst ifall brister upptäcks av Skolinspektionen. Att bryta mot förbudet ska innebära ”kännbara” sanktionsavgifter, och tillstånd ska återkallas för allvarliga eller upprepade brister, säger Joakim Stymne under regeringens presskonferens.
Robin Smith (bilden), vice ordförande på fackförbundet Sveriges Lärare, kallar förslaget om vinststopp för extra undermåliga skolor ”ett steg i rätt riktning”.
– Friskolor som missköter sig ska inte få dela ut vinst. Men vi tycker ju i grunden att skattemedel avsatta för en kvalitativ skola ska användas för att möta de behov som finns i skolan. Vi skulle vilja se krav på att överskottet helt och hållet återinvesteras i verksamheten, som en allmän regel.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Han tillägger att skollagen är tydlig med att ”alla barn och elever i samtliga skolformer ska utvecklas så långt som möjligt”, och att det är svårt att kombinera med grundidén om vinstutdelning.
– Om vi förväntar oss att elever och lärare levererar 100 procent – ibland får man som lärare höra ”110 procent” – är det ju inte något vidare pedagogiskt exempel när huvudmannen bara satsar 95. Hårt arbete i skolan ska löna sig för de som utför det, inte aktieägarna.
Marcus Larsson (bilden), skoldebattör och skribent på Tankesmedjan Balans, instämmer.
– Är man för marknadsskolan är det här ett sätt att reglera marknaden bättre, men är man emot tanken på att skolan bör styras som en marknad ger den här utredningen inga svar.
Han menar att denna regering ”på ett unikt ärligt sätt” beskriver bristerna inom svensk skola – ibland rentav i ”mer extrema” ordalag än han själv skulle använda.
– Men de förslag som läggs är så oerhört inom marginalen, trots att problemen beskrivs som så omfattande. Det är intressant.
Friskolornas arbetsgivarförbund har inte reagerat glatt på förslaget. Andreas Mörck, direktör för Almega Utbildning och tidigare veteran inom lärarfacket, menar att man bara borde ”ta diskussionen” om det man egentligen vill göra är att förbjuda skolaktiebolag helt, och ”är orolig för om man i framtiden alls kommer kunna driva friskoleverksamhet”.
– Vi är rädda att utredningen slår sönder en bred bransch, som i stor utsträckning fungerar väldigt väl och i grunden levererar väldigt bra resultat, istället för att ta tag i de verksamheter som inte gör det, säger han (bilden) till Flamman.
Är det inte precis det man försöker göra, att slå mot oseriösa aktörer i systemet?
– Det finns nästan inga oseriösa aktörer i systemet, menar Andreas Mörck.
– Men även jag inser att vi behöver göra ganska mycket för att återvinna förtroendet för Sveriges friskolor. Lycksökare ska inte finnas i branschen.
Regeringens utredare Joakim Stymne (bilden) tycks ha en annan bild av sektorn.
– Vi har inte gjort någon särskild undersökning på hur många det finns, men vi har åtskilliga exempel på där man styrt bort pengar från skolverksamhet på sätt som inte kommer att gå nu, säger han till Flamman, och fortsätter:
– Om det är för att man är ”oseriös” eller bara för att man haft chansen kan jag inte säga, men nu kommer det oavsett inte längre att vara möjligt.
Till skillnad från Andreas Mörck ser Marcus Larsson snarare åtgärderna som otillräckliga, och jämför måndagens åtgärdspaket med regeringens löfte om en ”helrenovering” av marknadsskolesystemet.
Vi skulle vilja se krav på att överskottet helt och hållet återinvesteras i verksamheten, som en allmän regel.
– Man ser framför sig ett stambyte, en ny fasad, en ny hiss. Stora saker, som i dag inte fungerar. De här utredningarna byter inte ut några fundament i skolans styrning, utan river på sin höjd något av de mest förfallna uthusen på gården, säger han och förtydligar:
– Låt oss leka med tanken att det uthuset är Thorengruppen. Man försöker helt enkelt göra sig av med systemets riktigt ruttna aktörer, och dra lite spackel och färg i hörnen. Några huvudmän kommer få problem, men IES, Academedia och Kunskapsskolan ser nog inget hot.
När det kommer till att säkra att skolpengen faktiskt ”följer eleven” och ”låses in” i skolan menar Marcus Larsson att fokuset är för snävt – och att man underskattar på vilka sätt de riktigt stora koncernerna faktiskt flyttar pengar och strukturerar sina bolag.
– Hyra in vikarier från ett företag man själv äger, eller att som Raoul Wallenbergskolan ha ett eget mat- och restaurangbolag. Det går att kompensera genom att höja priset på sådana tjänster internt. Ska man förbjuda matbolaget att ta ut vinst då också?
Han tar fasta på formuleringarna om ”kortsiktigt och oseriöst ägande” och ”den som främst vill sko sig på skolpengen” som beskrivning av vilka man vill komma åt med ny lagstiftning.
– När man säger så är det intressant vem man riktar sig till: jag tror inte det är den franska miljardären som köper Academedia-aktier, i exakt samma syfte och inte för att han bryr sig om svenska barns utbildning, säger han, och fortsätter:
– Jag tror läsaren ser framför sig ”skurkar”, men det är ett lika stort problem för svensk skola när vi skapar en marknad där anonyma aktörer förväntar sig relativt säker utdelning från Academedia. Man får välja vad man använder för ord för dem.
Väljarna till både höger och vänster vill se en skola utan vinstutdelning, konstaterar Robin Smith från Sveriges Lärare.
– I nästan hela världen fungerar det ju så. De här förslagen är bra i sig, men vi behöver ta nästa steg.
